Busy, busy

Jag vill börja det här inlägget med en jättestor ursäkt. Förlåt för att det har dröjt så länge sedan mitt senaste inlägg. Men jag har ett bra ursäkt, faktiskt en superbra ursäkt, i alla fall sett ur mitt perspektiv. Orsaken till min frånvaro här är helt enkelt att jag börjat jobba. Och det är ju faktiskt något jättebra, eller hur? Men kvällarna då, då jobbar jag väl ändå inte, kanske många undrar. Självklart inte, jag slutar jobba klockan 17. Men väl hemma är jag så vansinnigt trött att jag helt enkelt inte orkar sätta mig ner framför datorn för att blogga, sorry. Efter fyra månader som arbetslös är det inte konstigt att man känner sig trött när man helt plötsligt måste kliva upp tidigt på morgonen. Men jag klagar inte inte. Hellre trött än arbetslös.

Förhoppningsvis börjar jag komma i kapp sömnmässigt så förhoppningsvis blir det mer framöver. Men inte i kväll, för nu är jag absolut jättetrött och håller på att somna här jag sitter just nu. Så god natt och så lovar jag snar fortsättning.

Det finns inget bättre, än när det vänder

Det finns inget bättre av Peter Lemarc

Jag har redan glömt allting, glömt veckorna i underjorden
Morgongråten, nattpaniken, jag minns inte längre orden
Morgundugget faller platt, på min kind och på min hatt
Rik i regnet går jag fram, i våta skor på storgatan
Det finns inget bättre, det finns inget bättre
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder


En sak har jag lärt mej nu, om du hittar nån att älska , älska allt du kan
Jag har nyckeln i min bröstficka, och hela världen i min vänstra hand
Hon finns i min plånbok här, bland kvitton mynt och allt sånt där
På ett litet passfotografi, en tröst för mej att falla i
Det finns inget bättre, det finns inget bättre, jag säger det igen
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder


Fråga inte när det hände, fråga inte hur det vände
Jag litar inte på morgondan, den kommer aldrig nånsin som den ska
Ser inte runt nästa hörn inte än, den här stunden kommer aldrig mer igen
Det finns inget bättre, det finns inget bättre, jag säger det igen
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder
När det vänder, när det vänder, vänder…
Har redan glömt allting, jag minns inte längre,
vände för mej, jag säger det igen, vände för mej…


Jag hörde denna sången på radion när jag åkte från intervjun på onsdag. Det kändes som ett tecken på att nu vänder livet till positiva för mig, och det finns verkligen inget bättre än när det vänder.


Lyckan kommer, lyckan går...

... men i dag har lyckan verkligen rusat in i mitt liv.

Är ni nyfikna??? Det måste ni väl ändå vara. Jag vill att ni ska vara nyfikna. Ok, jag kan förstås inte kräva att ni ska vara nyfikna men jag hoppas i alla fall att min glädje ska smitta av sig på er alla.

De senaste månaderna har jag verkligen inte kännt mig särskilt lyckosam. Som ni kanske vet har jag varit arbetslös sedan augusti i år. Och det är verkligen inte roligt. Jag har aldrig förstått hur det känns att vara arbetslös, först nu. Egentligen är det en ganska nyttig upplevelse. Man kan verkligen känna empati för de stackarna som är långtidsarbetslösa. Kanske skulle en och annan politiker också behöva pröva på arbetslösheten innan de fattar sina beslut. Att inte veta om och när man ska få nytt jobb (jag trodde i och för sig att jag skulle lyckas hitta ett jobb) är verkligen påfrestande. Vad då, man får ju vara "ledig" kanske många tycker? Men man känner sig verkligen inte ledig. Och det är inte jobbansökningarna som är det jobbiga, långt i från, nej, det är den ovissa framtiden som lägger sordin på stämningen för den arbetslöse.

Men... nu är det tjo och tjim och klackarna i taket, i alla fall för min del. Som ni kanske förstår vid det här laget så jag fått ett jobb. Yeah!!! Jippi!!! Och ett stort grattis till mig! Det känns helt underbart ska ni veta. Jag känner det som om jag är absolut bäst i världen (den känslan lär säkert snart avta men till dess ska jag bara njuta).

Det var ett jobb som jag hoppades på i det förra inlägget förresten. Efter två intervjuer denna vecka, i Sundsvall och Gävle, blev det till sist utdelning och jobbet i Gävle är mitt. Så nu är det ekonomi och Gävle som gäller i ett år framöver tills vikariatet är över. Det känns så underbart, det ska ni veta. Och konstigt nog, så känns det spännande och intressant igen att jobba med ekonomi. Jag ser verkligen fram emot att hugga tänderna i lite siffror igen. Härligt.

Nämnde jag att jag är glad förresten????


Spännande vecka och en massa måsten

Så var det återigen torsdag och nästan slut på veckan. Det är verkligt otroligt vad fort tiden går. Snart är det ju faktiskt jul och jag som tycker att det var jul i går, nåja, kanske i förrgår.

Veckan hittills har var ganska intressant, både i Sundsvall och Gävle. Jag vet att jag låter lite kryptisk om min vecka men jag vill ha det så just nu. Förhoppningsvis kan jag berätta om det vid ett senare tillfälle. Men jag kan säga en sak, jag mår ovanligt bra just nu och känner att jag har ett självförtroende nästintill på topp. Lovely, eller hur?

Nu borde jag gå in i köket, öppna städskrubben och plocka fram dammsugarmonstret. Inte kul men ibland är inte livet alltid roligt. Och tänk vad urtråkad man skull blir om livet alltid var roligt. Nej, lite tråkigt är det nog bäst man har så där någon gång emellanåt. Annars blir nog svårt att uppskatta det roliga. Man måste helt enkelt ha tråkigt ibland för att ha roligt, det tror jag.

Men ändå är det tungt att nu lämna datorn och börja städa. Fast, det blir ju snyggt när det klart. Och fräscht, inte att förglömma. Så (djup suck) dags att ta tag i mina måsten och städa.


Back at home och lite ego

Så där jag, nu var jag tillbaka i Gävle. I alla fall för några dagar. Jag har lite att pyssla med här i stan i morgon så därför var det bara att vända hemåt igen. Men det känns riktigt bra att vara här igen. Jag tror jag nämnde detta när jag kom hem senast, men som ni säkert har märkt är jag duktig på att upprepa mig. Hur som helst. Men jag måste erkänna, jag trivs faktiskt jättebra i min lägenhet. Den är riktigt mysig. Frågan är om den inte är mysigare än min förra. Visst, utsikten i den var gudomlig, men utsikt är nog inte allt har jag insett. Den här lägenheten känns varm och ombonad, och så är den genomgående med fönster åt två håll och det är faktiskt riktigt trevligt (det hade inte den förra). Och så har jag ju försökt "mysa upp" lägenheten extra mycket på sistone . Och mer på den fronten är att vänta, en massa snygga tyger är införskaffade och som jag ska gå lös med lite här och där.

Jag tänkte jag skulle visa er det fina halsbandet jag nyligen skaffat. Det är ett "Carrie-halsband", ni vet ett sådant där som Carrie i Sex and the City hade. Jag vet inte om det överhuvudtaget fortfarande är trendigt, men helt ärligt, det skiter jag i! För jag verkligen älskar mitt halsband. Det är så snyggt. Jag blev så överlycklig när jag på någon blogg (minns tyvärr inte vilken) såg länken till där man kunde beställa halsbandet. Så därför kan man nu se mig gå runt som värsta egotrippade personen, med Veronica skrivet i silver runt min hals. And I like it, a lot!!!

För den intresserade hittar man namnhalsbandet här.




Ett festligt fototriss

Så var det dags för veckans fotohändelse igen. Japp, ni har helt rätt, det är ju förstås fototriss jag menar.


Den här veckan ska fototrissen visa något festligt. Och det var ju verkligen lämpligt med tanke på att jag på lördagen var på ettårskalas hos världens sötaste och charmigast tjej. Men, det känns inte rätt att lägga ut bilder på nätet på någon som inte själv har något att säga till om, så därför inget födelsedagskalas.


Jag fick i stället tänka igenom vilka festliga tillfällen jag varit med om i år. Och då hamnade jag i London, den där söndagen den 20 juni när jag i sakta mak ensam (men bara den dagen) vandrade genom Londons gator.


När jag närmade mig Piccadilly Circus hamnade jag i en enorm folkmassa, ovanligt stor till och med för London. Och när jag följde folkmassans blickar såg jag den, den där gula och röda jättehöga vagnen som drogs genom de folkfyllda och för tillfället bilfria gatorna. Hare Krishna munkar satt i vagnen och indier, men även andra folkslag, följde glatt efter. Plötsligt upptäckte jag inte bara en vagn till utan två som sakta men säkert rullade fram emot Trafalger Square som var processionens mål.


Jag hade hamnat mitt i Londons ”Ratha-yatra Festival of Chariots”, den årliga Hare Krishna-festivalen som firar indisk kultur och andlighet. Och mer festligt än deltagarna i festivalen tycktes ha kan det väl knappast bli, eller hur.

Mer festligheter hittar ni som vanligt på Fototriss.













De tre vagnarna anlände till Trafalger Square där Hare Krishna-festivalen ägde rum. Där kunde deltagarna äta god vegetarisk mat och njuta av indisk musik och litteratur. Och säkerligen en massa annat festligt. Själv fortsatte jag min upptäcktsfärd och tog båten ut till Greenwich, men det är en helt annan historia.

Sundsvall, snö och dagens outfit

Nu är jag tillbaka i mitt älskade Sundsvall för några dagar igen. Och här är det mycket snö och riktigt julkortslikt. Härligt :). Fast i kväll har det regnar så julkortet går väl snart all världens väg.

I dag blev det en tur ut till Birsta. Och sorry Gävle, Birsta är mycket trevligare och bättre än Valbo. Men så mycket shopping blev det förstås inte, men det lär säkert bli mer av den varan (alltså shopping) framöver, det är jag helt säker på ;)

Men några inköp blev det i alla fall. Och det blev nyttig och välbehövd shopping (och som faktiskt inte kostade särskilt mycket heller, som tur är). Man skulle kunna säga att jag skaffade en livförsäkring åt både mig och Troy. Nu har ni säkert redan listat ut vad jag införskaffat. Japp, helt rätt reflexer. "Snäppreflexer", ni vet sådan där som man smäller till över armen och så slår de fast runt armen (ok, konstig förklaring, jag vet, men ni förstår förhoppningsvis vad jag menar, eller hur?) Troy fick en reflexväst som sitter som en smäck på honom och han ser faktiskt ut som han gillar den. Men framför allt, nu borde bilarna se honom på våra kvällspromenader i vintermörkret, och mig med för den delen, och det är väl verkligen en livförsäkring, eller hur?

I kväll har mamma och jag förstås tittat på Idol. Och tyvärr åkte Elin ut. Ok, jag vet att hon är lite svajig på tonen emellanåt men hon har en verklig charm och scennärvaro. Men i dag räckte det inte, och vi får säga adjö till Elin. Förhoppningsvis ser vi henne igen om några år med en bättre tränad röst och förbättrat engelskt uttal men med samma härliga utstrålning.

Nu sluter jag mig till den som majoriteten av Idols anhängare tycks förespråka, Jay Smith som vinnare av årets Idol. Killen har en sådan där härlig raspig rockröst som jag är extra förtjust i. Med en sådan röst kan del aldrig bli helt fel.




Far och son pumi poserar i dagens outfit. Reflexväst är bästa livförsäkringen under mörka kvällspromenader. (Tyvärr är bilderna tagna med min Iphone och inomhus blir inte bilderna de allra bästa, men det gäller att ta det man har till hands när båda hundarna ställer upp och poserar bredvid varandra)

Beslutsångest i kvadrat

I dag måste jag ge mig ut på shoppingtur. Känns lite jobbigt för jag är för ovanlighetens skull inte på shoppinghumör. Men ibland så måste man helt enkelt fast viljan inte finns. Men jag har ett stort problem, definitivt ett i-landsproblem, men irriterande nog för mig. Ska jag åka ner på stan (Gävle) eller åka ut till köpcentrumet i Valbo? Ja, ja... jag vet, löjligt problem. Men beslutsångesten är allt för stor i dag. Antagligen för att jag faktiskt inte vill åka ut och shoppa. Men, dags att ta sig i kragen. Dags att fräscha upp sig, lägga på lite smink (är rädd för att det behövs ganska mycket i dag) och ut genom ytterdörren ut i vintern, och kanske löser sig problemet sig själv. Jag får helt enkel gå dit fötterna pekar, eller något sådant...

På bloggfronten intet nytt

Nu blir det ett minimini inlägg. Och den här gången menar jag det också. Jag hade tänkt att hinna med att blogga i dag. Den första snön har ju kommit och jag hade förstås tänkt lägga ut bilder på snöstormen. Men, det hann jag inte. Jag fastnade med att redigera bilder som jag ska beställa förstoringar och almanacka på (tar evigheter att välja ut 12 bilder till almanackan och sedan redigera dem). Beställningen har nu gått och jag hoppas att jag blir nöjd med bilderna. Att färgerna på bilderna ska vara något så när lik den färg jag kan se på skärmen. Hoppas, hoppas!

Nej, dags att ge upp nu. Nacken klarar inte att sitta hängande över datorn på vardagsrumsbordet längre (varför har jag aldrig något bra ställe att jobba på?). Och ögonlocken börjar mer och mer närma sig kinden. Så tjingeling och god natt på er alla :)


Ska min blåögda tillvaro fortsätta eller är det dags för förändring???

Photoshop är kul, det har ni säkert hört mig säga många gånger. Och just nu är det jättekul för jag lär mig mer och mer varje dag. Det verkar inte finnas några begränsningar för vad man kan göra med detta underbara program. Men som sagt, jag är fortfarande novis.

Nu vet jag i alla fall hur man byter ögonfärg. Det vill säga ögonfärg på fotografier. Och naturligtvis måste jag testa på mig själv. Jag, denna blåögda varelse, som i ungdomsdagar drömde om vackra och mörka bruna ögon. 

Vad tror ni, är det dags att förverkliga barndomsdrömmarna och satsa på bruna linser? Hmm, inte helt tokigt faktiskt. Men..., efter trettionågonting år som blåögd skulle det allt kännas konstigt om två bruna ögon tittade på mig i spegeln. Kanske bäst att förbli blåögd trots allt.



 





Vill också bara påpeka att de blåa ögonen inte är photoshoppade, utan det är min helt naturliga färg.


Dream away, here I come, USA

Min absoluta drömresa går till USA. Tänk att få se allt det där man sett på film och tv och läst i böcker och tidningar. Vore det inte helt fantastiskt?

Men det finns ett stort problem med en resa till USA? Hur skulle jag hinna med allt jag vill se på på båda sidorna av landet och det där däremellan för den delen. Det är bara att inse fakta, USA kräver fler resor för att hinna se allt det där som ses ska. Det finns bara ett stort problem och det heter pengar. Men förhoppningsvis ska jag väl i alla fall kunna starta min USA-turne inom en inte allt för avlägsen framtid med en långweekend i New York. Det jag hoppas i alla fall och kanske kan min dröm gå i uppfyllelse någon gång under 2011.

Men fram till dess, eller åtminstone just nu, får jag fortsätta drömma mig bort till landet "over there" med hjälp av denna fantastiska och underbara specialtidning från Vagabond som jag köpte för några veckor sedan. Är du intresserad av USA så kan jag verkligen rekommendera denna tidning. Här bjuds det på¨resereportage från både de vanliga turistorterna men också de lite mindre vanliga. Och det är helt underbara bilder. So read it and enjoy, det är mitt tips till alla er som längtar till USA.




Vardagslyx

I dag har jag bara myst och haft det bra. Tända värmeljus runt hela lägenheten, internetsurf och tv och dvd, då kan det knappast bli bättre. Jo faktist, det kan det.

Jag tappade upp ett varmt och härligt bad med massor av bubblor i. Och så ett doftljus på badkarskanten. Mmm, härligt, och verkligt avslappnande. Och som extra grädde på moset så strömmade mina absoluta favoriter Bon Jovi ur högtalarna. Och så förstås en bra tidning. Mmm, härligt. Har jag redan sagt det redan?

Visst är det praktiskt med dusch men det finns inget som är så underbart som ett bad när man har tid.








Lite blomlyx

Jag är ingen blommänniska. Det är inte så att jag inte tycker om blommor, för det gör jag verkligen. Men det är det här med krukväxter, jag har helt enkelt inga gröna fingrar. Och på grund av detta har jag valt bort just krukväxter i mitt hem. Bättre med blomfria fönster än med förtorkade, tråkiga och trista blommor där. Men, ibland, när jag vill lyxa till det lite köper jag hem lösa blommor. Det händer mycket sällan för jag är lite snål på den fronten och tycker det är aningens bortkastade pengar att lägga ner på något som inom några dagar måste slängas. Men så ibland vill jag förgylla vardagen färgmässigt.

En sådan dag hade jag härom dagen. Jag handlade på Ica Maxi och drogs starkt till blomavdelningen. Och när jag fick se att man kan kunde köpa tio korta rosor till ett sådant lågt pris, ja, då kunde jag helt enkelt inte låta bli. Och kan ni tänka er, jag slog till med två buketter rosor. Väl hemma blev det en stor och härlig bukett i blandade färg som fick pryda mitt köksbord. Ah, underbart!

Rosor är definitivt en av mina favoritblommor. Men frågan är om de kan slå tulpaner? Fast just nu är det ju inte direkt tulpantider och då får jag njuta i några dagar till av min rosor. Om ingen annan köper rosor åt mig så får jag väl göra det själv som den singeltjej jag är.












En cool fototriss

Så var det äntligen dags för fototriss. Det är alltid lika spännande att se vad veckans tema är. Och det här gången är det ordet cool som ska ge oss fototrissare vår inspiration. Ett ord som kan tolkas på på olika sätt.

Mina tankar gick nästan omedelbart till en cool, svalkande drink. Kanske inget man direkt förknippar med en kall senhöstdag. Men varför vara så konventionell? En god drink är väl aldrig fel bara för att det inte råkar vara högsommarvärme. Nej, jag kan härmed meddela att den coola, svalkande drinken var minst lika god en allhelgonahelg som det den skulle ha varit en varm och härlig julidag. Och medan jag avnjöt drinken i skenet av alla tända värmeljus så gick en och annan tanke till varmare tider. Inte helt fel med tanke på den coola tiden vi lever i just nu när kvicksilvret kryper ner under noll.

Som en extra liten bonus den här veckan är vi som deltar i fototrissen också med och tävlar om en kompakt videokamera från coolstuff.se. Kolla in deras julklappsgenerator.

Vill du se hur andra fototrissare tolkat cool kolla in Fototriss.












I morgon är en annan dag

Med en smällande huvudvärk säger jag nu tack och adjö för denna fredag. Just nu lockar bara sängen. Mitt stackars huvud vill inget annat än att lägga sig till rätta på huvudkudden och sova skönt. Snälla, snälla, ingen huvudvärk i  morgon.




Klippt var det här

I dag har Troy blivit friserad, av mig. Stackars liten måste jag säga. Som han ser ut! Det är bara att inse någon frisör blir jag inte, varken för hund eller människa. Men, men... hunden är lockig och ganska snart har pälsen vuxit ut så pass mycket att han ser ganska ok ut. Men just nu är han inte vacker. Eller... fast i mattes ögon är han gudomligt söt i den lite tunnare pälsen.




En halv konsumkasse full med hundhår blev resultatet av dagens klippning. Någon fågel som vill täta sitt bo? Nähä, inga fåglar som bygger bon på vintern. Vilken miss!




Medan matte sopade upp allt hår från golvet passade Troy på att hoppa upp i soffan och skaka av sig alla återstående hårrester. Trevligt, eller hur???



Och så lite Troy förstås
















När katten är borta...

eller närmare bestämt, när matte ser på tv passar hunden på att ockupera sängen. Tänk att en så pass liten hund kan sträcka ut sig över hela dubbelsängen. Och må gott, det ser han ut att göra.




Värsta storbaket

Ni kan inte ana vad jag har gjort i dag. Jo, det kan ni kanske med tanke på rubriken. Och det är sant, jag har faktiskt bakat, kors i taket. Jag, som inte har bakat på nästan ett år. Jag har aldrig testat ugnen, för att baka, här i lägenheten. Men i dag slog jag alltså till. Och det blev massor, så mycket att min stackars frys är sprängfärdig. Det blev kanelbullar samt egenkomponerat matbröd och chokladmuffins.

Jag tycker det är tråkigt att baka efter recept. Jag fick världens läckraste receptbok i födelsedagspresent här om året, och då menar jag verkligen läcker. Ni vet så där så att det börjar vattnas i munnen. Men det är ett problem med recept, många av dem faktiskt, att det ska vara en massa ingredienser som jag inte har hemma. Och när jag vill baka då ska jag göra det nu och inte efter att jag ha sprungit i väg till mataffären. Bakning ska för mig ske spontant utan minsta lilla planering. Då är det som allra roligast. Men tyvärr så gör det att jag sällan har alla ingredienser hemma för de där mer avancerade recepten. Så därför exprementerar jag lite själv. Ibland blir det bra och ibland sämre. Och recepboken, den använder jag mest till att dregla över (helt kalorifritt faktiskt) och önska att jag också kunde baka så fina och läckra smaskigheter.

I dag är jag riktigt nöjd med både matbröd och muffins. Riktigt goda faktiskt. Kanelbullarna följer vanligt recept, men är förstås alltid så där underbart goda. Jag skulle välja nybakade kanelbullar hundra gånger före bakelser och tårta.

Men även om bakningsresultatet blev jättegott kan jag inte skryta med att jag är särskilt duktig bagare. Det är inte vackra alster som jag producerar. Och muffinsarna (vad heter muffins i bestämd form plural egentligen???) blev aningens brända, men trots det goda. Jag får lov att använda mig av mammas ord, "det ska synas att det är hembakt". Och som ni kan se av bilderna så gör det verkligen det. Men gott, alldeles för gott, var det i alla fall, om jag får lov att säga det själv.












Städat var det här

Jag känner mig synnerligen nöjd med måndagen. Otroligt nog lyckades jag faktiskt städa utan att återigen skjuta upp det. Och fast det är jättetrist att städa så är det inte så pjåkigt när man väl kommer i gång. Kanske inte superkul förstås men väl så roligt när man ser resultatet efteråt. Och extra bra blev det när jag lyckades släpa ner cykeln och en massa annat skräp (egentligen inte skräp men saker jag inte får plats med i lägenheten just nu och som jag verkligen vill spara till bättre tider) till källarförrådet. Är det inte härligt när man får ett andningsrum i en lägenhet, det var i alla fall så det kändes när prylarna försvann.

Jag hann tyvärr inte dammtorka i dag, så det får bli i morgon. Det är verkligen något som är tråkigt. Och så ska jag fixa med mina nya gardiner till sovrummet, de måste kortas. Och fixa till hallen nu när jag äntligen lyckats montera min nya klädhängare (som tyvärr inte blev så snygg som jag hade hoppas, men kanske tar den sig bättre ut när den kommer på sin rätta plats).

Kvällen avslutades med middag i Valbo köpcentrum. En kompis från Sundsvall skulle till Borlänge och passerade därför Gävle. Verkligen jättekul att träffa henne. Jag önskar att fler av mina bekanta hemifrån skulle passa på att svänga in till Gävle när de passerar. De är alltid trevligt att träffa någon hemifrån.




Dageen avslutades i soffan framför tv:n. Kändes särskilt välförtjänst när jag har städat hela dagen. Troy tycks däremot inte vara lika säker på att matte förtjänat vilan. Lite mer lek med vovven hade nog behövs innan soffan hägrade.

Världens godaste te...

kan jag förstås inte var helt hundra på att det är. Men det är i alla fall jättegott. Lipton Temptation med smaken summer fruits smakar faktiskt helt underbart. Förutom smaken av frukten tycker jag nästan att jag också kan känna en kolasmak. Kanske är det ren och skär inbillning för läser man på asken nämns ingen kola. Men strunt i samma för gott är det. Och faktiskt koffeinfritt, tänka sig.

Tror faktiskt jag ska ta mig en sista kopp innan jag kryper ner i kojen. Mmm, gott...





En sista färgglimt


Fototriss

Dags att vara med i veckans Fototriss igen, tänkte jag. Veckans fotouppgift är Så här ser det ut där jag är i dag.

Bilderna fotade jag på söndag förmiddag när jag och Troy var ute på dagens första promenad. Tyvärr var min fototur illa planerad. Innan jag hunnit fotografera det jag ville fotografera gav kameran upp. Orsak, dåligt laddade batteri. Lite småsurt att det skulle ske när jag var så fotosugen. Men, men... Som ett resultat kan jag meddela att den sista bilden är fotad med Iphonen. En ovanligt bra bild för att vara Iphonen, men så var det ju också ett strålande väder ute, solsken och alldeles klart väder.

Bilderna är tagna i Gävle, närmare bestämt på Brynäs, där ännu ingen snö har fallit men nästan alla löv har lämnat träden. Söndagen bjöd på ett underbart höstväder och temperaturen kröper över tio grader. Mer sådana dagar, tack.

Vill ni veta hur det ser i övriga Sverige, kolla in Fototriss.















RSS 2.0