Lyckan kommer, lyckan går...
... men i dag har lyckan verkligen rusat in i mitt liv.
Är ni nyfikna??? Det måste ni väl ändå vara. Jag vill att ni ska vara nyfikna. Ok, jag kan förstås inte kräva att ni ska vara nyfikna men jag hoppas i alla fall att min glädje ska smitta av sig på er alla.
De senaste månaderna har jag verkligen inte kännt mig särskilt lyckosam. Som ni kanske vet har jag varit arbetslös sedan augusti i år. Och det är verkligen inte roligt. Jag har aldrig förstått hur det känns att vara arbetslös, först nu. Egentligen är det en ganska nyttig upplevelse. Man kan verkligen känna empati för de stackarna som är långtidsarbetslösa. Kanske skulle en och annan politiker också behöva pröva på arbetslösheten innan de fattar sina beslut. Att inte veta om och när man ska få nytt jobb (jag trodde i och för sig att jag skulle lyckas hitta ett jobb) är verkligen påfrestande. Vad då, man får ju vara "ledig" kanske många tycker? Men man känner sig verkligen inte ledig. Och det är inte jobbansökningarna som är det jobbiga, långt i från, nej, det är den ovissa framtiden som lägger sordin på stämningen för den arbetslöse.
Men... nu är det tjo och tjim och klackarna i taket, i alla fall för min del. Som ni kanske förstår vid det här laget så jag fått ett jobb. Yeah!!! Jippi!!! Och ett stort grattis till mig! Det känns helt underbart ska ni veta. Jag känner det som om jag är absolut bäst i världen (den känslan lär säkert snart avta men till dess ska jag bara njuta).
Det var ett jobb som jag hoppades på i det förra inlägget förresten. Efter två intervjuer denna vecka, i Sundsvall och Gävle, blev det till sist utdelning och jobbet i Gävle är mitt. Så nu är det ekonomi och Gävle som gäller i ett år framöver tills vikariatet är över. Det känns så underbart, det ska ni veta. Och konstigt nog, så känns det spännande och intressant igen att jobba med ekonomi. Jag ser verkligen fram emot att hugga tänderna i lite siffror igen. Härligt.
Nämnde jag att jag är glad förresten????
Är ni nyfikna??? Det måste ni väl ändå vara. Jag vill att ni ska vara nyfikna. Ok, jag kan förstås inte kräva att ni ska vara nyfikna men jag hoppas i alla fall att min glädje ska smitta av sig på er alla.
De senaste månaderna har jag verkligen inte kännt mig särskilt lyckosam. Som ni kanske vet har jag varit arbetslös sedan augusti i år. Och det är verkligen inte roligt. Jag har aldrig förstått hur det känns att vara arbetslös, först nu. Egentligen är det en ganska nyttig upplevelse. Man kan verkligen känna empati för de stackarna som är långtidsarbetslösa. Kanske skulle en och annan politiker också behöva pröva på arbetslösheten innan de fattar sina beslut. Att inte veta om och när man ska få nytt jobb (jag trodde i och för sig att jag skulle lyckas hitta ett jobb) är verkligen påfrestande. Vad då, man får ju vara "ledig" kanske många tycker? Men man känner sig verkligen inte ledig. Och det är inte jobbansökningarna som är det jobbiga, långt i från, nej, det är den ovissa framtiden som lägger sordin på stämningen för den arbetslöse.
Men... nu är det tjo och tjim och klackarna i taket, i alla fall för min del. Som ni kanske förstår vid det här laget så jag fått ett jobb. Yeah!!! Jippi!!! Och ett stort grattis till mig! Det känns helt underbart ska ni veta. Jag känner det som om jag är absolut bäst i världen (den känslan lär säkert snart avta men till dess ska jag bara njuta).
Det var ett jobb som jag hoppades på i det förra inlägget förresten. Efter två intervjuer denna vecka, i Sundsvall och Gävle, blev det till sist utdelning och jobbet i Gävle är mitt. Så nu är det ekonomi och Gävle som gäller i ett år framöver tills vikariatet är över. Det känns så underbart, det ska ni veta. Och konstigt nog, så känns det spännande och intressant igen att jobba med ekonomi. Jag ser verkligen fram emot att hugga tänderna i lite siffror igen. Härligt.
Nämnde jag att jag är glad förresten????
Kommentarer
Trackback
