En ny början



Den sovande hunden

Önskar ni kunde se Troy just. Han ser bara för rolig ut där han ligger och sover i soffan. Tyvärr kan jag inte ta en bild på sötnosen. Troy sover just nu på min kamera. Han vilar sitt lilla huvud på kamerans objektiv. Helt enkelt supersött ska ni veta. Är det detta som kallas en linslus?

Dags att väcka linslusen för en sista snabbprommis, med extra betoning på snabb. Nästa, snödrivan utanför huset :)

Sällskapet på dagens promenad







Inte riktigt pumilik just nu. Kanske mer hare eller något sådant :)


Vinterpromenad i Haga

Det blev några bilder från Troys och min promenad. Det blev ingen lång promenad för vi frös i tassarna (ja, ja, jag vet att jag har fötter och inte tassar, men hur noga måste man vara?) båda två. Och fast klockan bara var strax efter ett på eftermiddagen så var inte ljuset det allra bästa heller. Vi har ju passerat vintersolståndet med en vecka så vi går ju mot ljusare tider, men idag märktes det inte av trots det fina vädret.

Men mycket snö var det iaf :)
































Här bor jag, i drygt en månad till. Sedan, Gävle, here I come :)


Antagen

Jag har precis fått besked om att jag har blivit antagen till Bildjournalistikens grunder, en kurs på kvartsfart och distans på Mittuniversitetet i Sundsvall. Jag hade reservplats sex tidigare och hoppades förstås på att komma in. Hoppas verkligen att det här är en toppenkurs. Jag behöver verkligen bli bättre på att fotografera. Framför allt på att fotografera människor, för där är jag verkligen urusel. Och som blivande journalist, förhoppningsvis, så kan vara bra att kunna behärska en kamera hyfsat.

Nu ska jag ut med hunden. Det blir en kort promenad så kallt som det är idag. Troy tycks frysa i tassarna och är vill in ganska fort. Men jag ska nog passa på att ta några vinterfoton också nu när det är så fint väder. Jag behöver en vinterbild till mitt nya bloggprojekt. Mer detaljer om projektet kommer inom de närmaste dagarna :)

Close up






























En kväll med Legally Blonde

I kväll kollar jag in Legally Blonde. Precis som härom kvällen så är det väl inte den allra bästa filmen i världshistorien. Men den är lite kul och kräver precis så lite tankekraft som jag har att ge ikväll.

Så, Go Elle :)




Lek med filter

Yes! Idag kom mina senaste inköp. Jag beställde i söndags och idag är de här. Jag säger bara en sak: YES!

Nu är ni nyfikna, eller hur? Tja, kanske inte världens intressantaste saker men jag är glad. Jag har köpt filter till min systemkamera. Det blev Close-up filter på +4 och +10. Så nu kan jag ta riktiga närbilder. Jag har länge velat ha ett macroobjektiv men de är så dyra. Och fungerar det här så är det värt de knapp 200 kronor jag lagt ut. Helt klart definitivt värt!

Jag har köpt ett motsljusskydd. Tydligen ska ett sådant vara bra för att undvika de fläckar man kan få på en bild när man plåtar i solljus. Jag hoppas verkligen att det fungerar. Jag har sabbat många fina bilder pga dessa fläckar.

Här är mina första försök med close-up filter. Inte särskilt bra, men någonstans ska man väl börja :)












Snön den bara faller ner

Vet ni vad? Det snöar idag!!! Men det har väl inte hänt den senaste veckan??? Jag vet att jag längtade efter snö men nu känns det som om det räcker. Låt oss nu få en dag med en temperatur på -7 och strålande solsken så vi får möjlighet att njuta av allt det vackra. Aldrig nöjd med vädret som ni ser :)

Dags att återgå till studierna efter julledigheten.


The Wedding Planner

Jag precis suttit och gottat mig och kollat på Bröllopsfixaren på TV3. Jag vet att det egentligen inte är någon höjdare till film. Den är förstås ganska förutsägbar och enbart dum enligt många. Men... det är något visst med sådana här av filmkritiker sågade filmer. Jag finner en charm i sådana här filmer som passar mitt sinnelag ibland. Och ikväll var det precis vad jag behövde. Lagom sliskigt och utan tankeansträngning. Helt perfekt faktiskt :). Och av någon anledning passar sådana här filmer extra bra under långhelger. Kanske för att hjärnan helt har degat ihop då :)




Slut på julen

Julafton, juldagen och annandag jul, så var då julen över för denna gång. Efter förberedelser i kvadrat så passerar allt det roliga och trevliga så snabbt. Och så står man där och knappt förstår vad det var som hände. Den grå vardagen är åter här igen. Fast, bara i ett par dagar. Snart väntar ju långhelg igen, tack och lov.

Det känns konstigt det här året. Det första året sedan 2001 som jag inte behöver oroa mig för årsbokslut och övertid direkt efter nyår. Konstigt, men helt fantastiskt underbart. Inser ni att det är första gången på massor av år som jag inte behöver jobba trettondagshelgen? Visst, jag måste antagligen plugga men jag behöver inte sitta alldeles ensam i ett stort, tyst och mörkt stenhus ute på ett industriområde och slita med siffror fram på småtimmarna. Och det är en helt obeskrivlig känsla ska ni veta. Inte en enda liten del av mig längtar tillbaka till den tiden.

Julen har iaf varit jättebra. Trevliga släktträffar, god mat och godis (tyvärr får man väl säga) och en massa fina presenter, inget att klaga på över huvudtaget :)

Santa's Little Helper


Vad håller matte på med? Hon verkar ha något lurt på gång?




Åh nej, vad är det här för dumheter? Matte, varför???




Ok då, en bild! Men då ska jag ha extra mycket skinka i morgon. Hela julen förresten!




Nu räcker det! Sluta fota! Sluta fota nu säger jag!




Hur får man av sig eländet? Undrar om det fungerar att bita sig i rumpan?




Vad är det här? Sniff, sniff. Den tycks hänga ihop med det jag har på huvudet.




Japp, det funkade. Äntligen var man av med eländet!




Lika bra att käka upp eländet så inte matte får några idéer igen. Lite svårsmält men det ska nog gå.

God Jul till alla!

Julafton är nu här sedan några minuter tillbaka. Jag hoppas att ni alla får en alldeles härlig julhelg. Ät gott, umgås med släkt och vänner och se till att stressa ner. Jag vet att julen kan vara mycket stressig för många. Men försök att trots allt ta det lite lugnare. Då ska ni se att det kan bli en sådan där toppenjul.

Själv utgår jag från att min helg blir så där speciell som den brukar vara. Jag blir som ett stort barn på julen. Allt är bara för mysigt :)




Smaskigt smaskande

Äntligen har julefriden infunnit sig. Allt är bakat, shoppat och städat. Granen är klädd och alla tomtar har funnit sina platser. På tv visas Love actually. En helt perfekt kväll, det går inte att säga på annat sätt :) Och som inte det räckte så smaskar jag just i mig det julgodis jag fixade i kväll. Inte allt förstås, utan det smulor som blev när jag skar upp det. Och ni ska veta att det är jättegott. Förutom min klassiker puffat ris i choklad testade jag också något nytt. När jag fyllde år i somras fick jag Leila Lindholms receptbok "A piece of cake" och jag har inte testat något recept tidigare. Förrän i kväll. Eftersom jag är urusel på allt som har med knäckkokning att göra så undviker jag det och testar i stället något nytt. Den här gången blev det Rocky road. Jättesött, måste medges, men så fantastiskt gott. Har ni gjort det tidigare så bara måste ni testa det här. Under förutsättning att ni är lika mycket sötråttor som jag är :)

Här är iaf receptet:

Rocky road
(20 stycken)

- 600 g mörk kvalitetschoklad 70 % (jag snålade och använde vanlig mörk blockchoklad och det blev som sagt gott.)
- 2 påsar dumlekola
- 2 nävar minimarshmallows
- 3 dl salta jordnötter
- 1 dl skalade pistagenötter

1. Smält chokladen på låg värme i vattenbad. Låt svalna något.
2. Blanda samtliga ingredienser med den smälta chokladen.
3. Häll ut blandningen, cirka 3 cm tjock, på en bricka med bakplåtspapper och låt stelna i kylskåp.
4. När kakan har stelnat skär upp den i stänger.


Vill inte gå ut

Här sitter jag och vill inte annat än att krypa ner i sängen. Ständiga gäspningar sliter på käken :). Men jag orkar helt enkelt inte gå att lägga mig. För innan jag kan krypa ner i den härliga varma sängen måste jag gå ut med Troy för en sista rastning för dagen. Och det vill jag inte. Jag orkar inte ta på mig alla vinterkläder, släpa mig först ut för trappan och sedan, ännu värre, upp för trappan. Undrar om Troy kan tänka sig att använda toaletten i kväll. Ibland önskar man att även hundar kunde gå på låda som katter. Suck, jag vet att det tar knappt fem minuter att gå ut med Troy och vad är egentligen fem minuter i en livstid. Inte mer än en blinkning men vad hjälper det när jag verkligen inte vill gå ut. Men så är det att ha hund. Det är bara att bita i det sura äpplet och gå ut. Fast, jag väntar ännu några minuter tror jag. Kanske, kanske blir jag mer motiverad om jag väntar. Så likt mig, skjut på det på jobbiga :)

Men nu börjar det bli kritiskt. Gäspningar kommer i ett. Risken att somna i soffan blir större och större för varje sekund. Och det vill jag faktiskt inte. Dels för att Troy verkligen behöver gå ut. Men också för att sova i soffan en hel natt inte är någon större hit just nu. Morgonens fall har redan fått kroppen att bli stel (knä, arm, nacke och rygg) och behöver ingen extra "hjälp" på den fronten från soffan.

Nu... nu... nu måste jag verkligen gå ut. Jag måste! Måste! Nu avslutar jag och loggar ut. Nu, sa jag!!! Ok då :)

Upp och ner i snön

Vilket väder! Nu får jag för mina synder. Eller kanske mer exakt, för att jag har tjatat så länge på att det ska snöa. Och nu kan man verkligen säga att det snöar. Jag misstänker att vi snart har en halv meter snö. Konstigt, eller hur, att vi på några dagar kan gå från barmark till värsta vintern. Men visst är det vackert och jullikt, det måste jag verkligen erkänna.

Tyvärr har vintern sina baksidor också. Jag har lyckades dratta på rumpan två gånger under Troys och min morgonpromenad. Aj, vad ont det gjorde. Just nu har jag ont i ett knä, en fotled, båda handlederna, nacken och ryggen. Toppen, eller hur? Nej, knappast. Inga brytna ben iaf och det får jag väl trots allt vara riktigt glad över. Annars hade en dag på akuten varit att vänta och det vill man väl ändå undvika till varje pris. Tack och lov att man har så sega ben :)

Idag står jobb med grävet på dagordningen, en tur till biblioteket och julmatshandel tillsammans med mamma. Bäst jag sätter igång omedelbart :)

Mumsig mintchokladkladdkaka

I går bjöd jag på en mintchokladkaka. Det var första gången jag överhuvud taget gjorde en sådan så det var spännande att se resultatet. Jag tyckte den var jättegod. Helt klart kommer jag att göra den många gånger igen. Kakan kommer nog att bli en av mina (få) klassiker :)

Jag lovade iaf att dela med mig av receptet, så håll i er nu, här kommer det :)

Mintchokladkladdkaka

- 100 g smör eller margarin
- 100 g After Eight (12 st rutor)
- 2 ägg
- 2 dl strösocker
- 2 ½ dl vetemjöl
- 3 msk kakao
- 1 ½ tsk bakpulver

Glasyr:
- 150 g After Eight (18 st rutor)

Smörj och bröa en form (eller använd en teflonform) med löstagbar kant.

Smält smöret i en kastrull på svag värme. Ta bort kastrullen från värmen innan smöret är helt smält och rör om så att det sista smälter. Lägg därefter i mintchokladrutorna (After Eight) och låt dessa smälta. Rör om till en jämn smet.

Vispa ägg och socker pösigt, gärna med elvisp. Tillsätt smör- och chokladblandningen. Rör om eller kör på lägsta hastigheten med elvispen.

Blanda mjöl, kakao och bakpulver. Rör ner blandningen i chokladsmeten. Använd sked eller elvisp på lägsta-till- medel hastighet.

Häll smeten i formen och grädda sedan i 18 miunter i 175 grader i mitten av ugnen.

Ta ut kakan och täck den med mintchokladrutorna till glasyren. Grädda ytterligare 3-5 minuter så att mintchokladrutorna smälter. Ta ut den ur ugnen och bred sedan ut den smälta mintchokladen så att den täcker hela kakan. Låt sedan kakan svalna och glasyren stelna och först därefter kan man ta bort den löstagbara kanten.
Servera gärna med grädde eller vaniljglass. Mmm, jättegott :)

Dagen efter

Just nu känner jag mig jätteseg. Det trots att jag började dagen med en promenad i snöovädret hem till mamma för hämta Troy. Och som om det inte räckte har jag sovit gott flera timmar i eftermiddag. Men, men, tröttheten sitter i. Jag får nog försöka ta mig i säng tidigt i kväll. Arbete med grävet väntar i morgon. Och inte att förglömma, disken från gårdagens fest väntar också på min uppmärksamhet (idag orkade jag helt inte).

Det var som sagt fest här hos mig i går kväll. Den sista festen här hemma innan flytten till Gävle. Det var jättekul att så pass många hade möjlighet att komma trots all julstress. Jag kommer sakna allihop, det är då ett som är säkert. Men jag hoppas att en och annan hittar ner till Gävle för att hälsa på :)

Det enda tråkiga med festen var grannen som bultade på dörren och klagade på att vi störde. Och visst hade hon väl rätt antar jag. Klockan var 23 och vi var säkerligen ganska högljudda när vi pratade. Men vi spelade ingen musik och lite kan man väl ändå ta en lördagkväll. Och det är ju inte så att jag har fester var och varannan helg, långt från, verkligen långt ifrån. Men, men, stackars grannen var väl på dåligt humör och lät det gå ut över grannlägenheten där humöret tycktes vara på topp. Och en sak är säkert, det lär nog inte bli tystare när paret som köpt min lägenhet flyttar in. Två personer för nog mer liv än en stackars singel som jag (inte ens hunden skäller särskilt ofta här inne nu för tiden). Lite skadeglad kan väl jag ändå få känna mig över den saken, eller vad tycker ni? :)


Julklappsjakten i full gång

Julen närmar sig med stormsteg. I morgon är det redan Lucia. Inte många veckor kvar till jul nu. Helt otroligt hur fort tiden har gått.

Jakten på julklappar är nu fullt på gång. Det har gått riktigt bra faktiskt. Den känns som om jag har bra koll på vad som fortfarande saknas.

Det är mysigt att gå på stan så här i juletider. Sundsvall har verkligen satsat stort på att pynta stan vacker. Överallt lyser det. Jag tog lite bilder under två shoppingturer men kvaliteten är tyvärr inte den bästa. Men om ni använder fantasin så kan ni kanske få en uppfattning hur fint det faktiskt är nere på stan.



























Grävning pågår

Idag jobbar jag hårt med vårt gräv. Vad då? kanske ni undrar. Den här kursen ska vi lära oss att bli grävande journalister. Ni vet sådana där som gräver fram oegentligheter och ställer folk till svars. Spännande, eller hur?

Just nu, inte just nu för nu bloggar jag uppenbarligen, ringer jag samtal och försöker att kategorisera insamlat material. Jag hoppas verkligen att vi ska få till ett bra arbete (vi är tre stycken i vår grävgrupp). Bäst att återgå nu när man har ångan uppe :)

Pernillas jul, vem bryr sig???

I brist på annat kollade jag idag på Pernillas jul på TV4+. Och jag skulle vilja summera programmet så här:
Vilken j-vla skit! Hur kan man över huvudtaget sända något så fruktansvärt dåligt??? Att se Pernilla tillsammans med svägerskan Jessica och hennes dotter, stå i tv-rutan med en krampaktig hysterisk positiv anda blir helt enkelt bara för mycket. Varför skulle tv-publiken vara intresserade av att se en massa Wahlgrens kladda på ett pepparkakshus? Ja, den som det begriper. Tyvärr kom jag mig inte heller för att byta kanal. Kanske var det för att jag ville se om programmet trots allt skulle bli bättre. En svag början kan ju ibland ge ett starkt slut. Men inte denna gången. Pernillas jul var helt enkelt lika uruselt från början till slut. TV4, nu får ni väl ändå skärpa er! Även om programmet sändes i +-kanalen så kan man väl ändå kräva lite mer kvalitet. Detta var att slänga pengarna i sjön. Ingen mer Pernillas jul för mig.

Nu är det klippt!

I kväll var det dags för den stora klippningen. Inte av mitt hår utan det Troys hår som skulle kapas. Han har den senaste tiden sett ut som ett alldeles runt pälstroll och det brukar vara ett säkert tecken på att något måste göras. Och med något menar jag förstås klippning av päls. Så fram med saxen och börja kapa. Det finns bara ett litet problem. Jag är urusel på att klippa. Jag skulle aldrig kunna bli frisör. För min del saknar faktiskt minsta lilla talang på den fronten. Men eftersom jag är snål och fattig stundent är det bara att strunta i bristande talanger och börja klippa.  Resultatet? Hmm, vad ska man säga? Jo, jag har ett stycke klippt hund men hur han ser ut kanske vi inte ska prata om. Som tur är har Troy en alldeles lockig päls vilket göra att saxmärkena inte syns allt för tydligt. Men, han är inte snygg just nu, det måste erkännas. Han vill inte vara med om klippningen och tog varje chans att smita. Jag var tvungen att klippa där jag kom åt och jag misstänker ni kan gissa resultatet. Jag hoppas att mamma är barmhärtig och finputsar honom litegrann i morgon.

Lite bilder från bedrövelsen kan jag dock bjuda på ;)


Har ni sett vad matte har gjort? Ska det här föreställa en pumi???




Man blir trött av klippning. Särskilt när man måste vara rädd att matte ska klippa pumin i huden. Konstigt gjorde hon inte det, men man kan aldrig vara en stund säker.




Hur ska man våga gå ut och möta folk och fä? Undrar om man kan maskera sig?




Päls som skulle räcka till en hel pumi till.

Ingen snö, bara regn

I fredags fanns det förhoppningar om att det faktiskt skulle bli lite snö. Under färden till Hudiksvall snöade det ganska kraftigt. Men det var då och nu är nu. Jag var ut med hunden för stund sedan och upptäckte att det... ja, vad då? Kan ni gissa? Naturligtvis! Det regnade. Och den lilla gnutta snö som gick att ana på gräs och träd var puts väck. Var är det med vintern i år? Måste det regna så... (kan inte finna ord för min väderfrustration). I detta mörker behöver åtminstone jag det lilla ljus som snön faktiskt avger. Eller, snön avger förstås inte ljus men känns ljusare när marken är vit. Jag är vet att jag är tjatig och har skrivit flera inlägg om det här. Med risk att upprepa mig kan jag säga: Var sjutton är snön???

Fest i Hudik

Jag går i världen bästa klass. Det är ett faktum. Vi är bara 15 stycken i klassen och alla känner alla. Helt klart kommer jag att sakna mina klasskompisar när vi går på praktik. Jag hoppas verkligen att vi kan hålla kontakten efter att kursen är klar. Tack och lov för Facebook! Den underlättar helt klart möjligheten att inte förlora varandra.

I går kväll var det dags för en julfest för klassen. Vi samlades hos en av kursarna som bor i Hudiksvall. En bit bort men helt klart värt för att se denna lägenhet. Hudiksvall har charmigt gamla trähus som jag alltid fascinerats av och nu fick jag möjlighet att se ett sådant innefrån. Ett hel fantastiskt lite gårdshus. Så där skulle jag vilja bo.

Efter att vi hade mumsat i oss all julmat vi hade med oss (riktigt gott ska ni veta) och diskuterat alla möjliga ämnen och skrattat i ett så var det dags att vända kosan tillbaka till Sundsvall där kvällen avslutades på Oscars
30+. Det enda tråkiga att jag inte kunde stanna så länge för jag tvungen att hämta Troy hos mamma. Men det var iaf en jättetrevlig kväll i sällskap med världens bästa klass :)

Lägenhet till salu

Nu ligger annonsen för lägenhet ute. Är ni nyfikna så kolla in Husman Hagman. Riktigt skapliga bilder faktiskt.

Jag fick ett tips att jag skulle spara ner bilderna och det tänker jag göra. Det är kul att ha proffsbilder på den lägenhet där jag faktiskt bott i nästan elva år. Sådana där bilder kan jag inte ta själv. Framför allt eftersom jag inte äger ett vidvinkelobjektiv.

En händelserik dag

På tisdag kväll deppade jag ihop rejält. Ingenstans att bo 1 februari och ingen fungerande datorn. Kan man inte bli deppig för mindre??? Men tänk hur allt kan ändras på bara mindre än 24 timmar.

Idag (ja, ja, jag vet att det är igår vid den här tiden på dygnet men väljer att strunta i det) ringde de från Gavlegårdarna (Gävles kommunala bostadsbolag) om den lägenhet som jag hade önskat. Och kan ni tänka er? Jag fick lägenheten, trots den korta tid jag tillbringat i bostadskön. Nu är ju inte Gävle Stockholm förstås. Men många lägenheter var det jättelånga köer till så det här kändes som ett fynd. Nu får vi väl se om det verkligen är ett fynd. Jag har ju faktiskt inte sett lägenheten. Jag har helt enkelt inte haft tid eller möjlighet att åka ner till Gävle för att titta på den. Men hur hemsk kan den vara? Tak, fyra väggar och lås på dörren lär den väl iaf ha. Och förhoppningsvis ren. Annars får jag väl "pynta upp" lägenheten efter bästa förmåga. Och inte att förglömma, det är ju en hyrelägenhet. Och har man en sådan kan man klaga till hyresvärden, kanske inte alla gånger med lyckat resultat men ändå :) Jag väljer iaf att tro att det här kommer att bli toppenbra!

Ja visst ja, jag har inte berättat var den ligger. Håll i er nu! Från och med 1 februari hittar ni mig i en tvåa i Brynäs, tänka sig. Hur ska det gå att vara Timråit i Brynäs kan man kanske undra. Nåja, det ska nog bra. Brynäs Hockey kommer redan nu som nummer två för mig. Men TIK rules forever, eller något sådant :)

Om ni bara visste hur lätt det är för mig att blogga i kväll jämfört med tidigare. Markören hoppar inte längre hej vilt mellan raderna. En sådan oerhörd lättnad. Inga fler "jag tror jag blir vansinnig" hörs i mitt vardagsrum. Orsaken är enkel, men dyr. Efter den senaste tidens strul med min bärbara dator har jag nu köpt en ny pc. Den här gången blev det en stationär dator. Visst den tar lite plats (men inte på långa vägar så mycket som när jag senast hade en sådan) men det är härlig känsla måste jag medge. Tangentbordet är rent ut sagt underbart att använda och vi ska inte ens nämna hur superduper (tjusigt ord, va?) det är att ha en stor skärm. 22 tum jämfört med den bärbaras 15 är ofattbart. Efter en några dagars datorelände känner jag mig på datortoppen igen :). Life is good, skulle man kunna säga. Jag hoppas dock att jag kommer att få hjälp att fixa den gamla datorn igen. Det är aldrig fel att kunna ha en extra bärbar dator att ta med. Framför allt när man åker till stugan och vill vara uppkopplad även där (vilket jag självklart alltid vill).


Flytten närmar sig

Jag inser att det är inte alls är länge tills jag flyttar härifrån. Känns lite konstigt. Inte dåligt, men konstigt.

Idag hade jag en fotograf på besök som plåtade hela lägenheten. Det såg ut som om det blev riktigt bra bilder. Jag hoppas jag tycker det samma efter att ha sett bilderna i annonsen. Nästa vecka blir det visning av lägenheten. Det går verkligen undan. Hoppas bara att jag får ett skapligt pris för lägenheten. Man skulle väl ha sålt för några år sedan för då var lägenhetspriserna betydligt högre än nu. Men, men, det är ju inte först nu som jag flyttar så det hade väl vara ganska idiotiskt att sälja tidigare antar jag :).

Min största oro just nu är att jag inte ska hitta något boende i Gävle. Det känns som det snart börjar brinna i knutarna. Inte bra för stressen när jag inte vet vart Troy och jag ska ta vägen 1 februari. Bästa att försöka behålla lugnet och leta vidare. Det mesta har trots allt en tendens att ordna sig har jag märkt. Jag får väl hoppas på det den här gången också.

RSS 2.0