Nyfikenheten stillad
Varför aldrig något intresse för TIK?
Jag brukade tidigare alltid kommentera när Timrå IK har vunnit någon match. Den här säsongen har jag inte gjort det. Jag skulle tro att anledningen till det är det går så fruktansvärt uruselt för det medelpadska laget. Men idag måste jag bara kommentera en liten reflektion som jag gjort.
I kväll vad det dags för länsderby mellan Timrå och det förhatliga Modo. Matchen gick uppe i Övik i Fjällrävens arena, eller vad man nu kallar hemmaplan. Jag följde inte matchen så det här blir inget referat. Men jag vet så pass mycket att Timrå iaf vann i förlängningen. Två sköna poäng till laget. Toppen! Båda kvällstidningarna skrev om matchen. Det lustiga var att båda konkurrenterna valt samma vinkel. Inte att Timrå vann utan att Modo förlorade. Hur Timrå än gör så får de aldrig någon riktig plats i medierna. För om Modo hade vunnit så är vi väl alla ganska säkra på att vinkel hade varit Modos vinst och Aftonbladet och Expressen hade lyft det laget mot höga höjder? Ja, jag vet, Modo är ett intressantare lag än Timrå för en större del av befolkningen. Ja, jag vet, Modo vann SM-guld för några sedan. Men ändå, någon gång kan väl Timrå få sina "15 minutes of fame"?
Stackars Timrå, passar tydligen inte in de finare salongerna enligt riksmedierna. Suck och stön hur kan vara. Men i mitt hjärta kommer alltid Timrå vara hockeylag nummer ett. Ett lag som förtjänar vinst oändligt mycket mer än Modo. Ja, jag är partisk! Men det får man faktiskt vara om man är ett äkta fan ;) Go Timrå!!!
Sniken försäkringskassa
Miriam Landau överlevde getto och koncentrationsläger. Ett halvt sekel senare måste hon kämpa mot den svenska staten. Försäkringskassan krävde mer än hälften av den ersättning hon fick av tyska staten 1997.
Den 84-åriga kvinnan klarade sig med livet i behåll i det ökända förintelselägret Auschwitz. Innan hon hamnade i lägret tvingades hon att bo i ett getto där hennes uppgift var att sopa gatorna. I början av 50-talet kom hon till Sverige, då svårt sjuk av den tuberkulos hon fick under tiden i koncentrationslägret.
1997 fick hon och andra överlevande ersättning av den tyska staten. Hennes lidande var värt 80 000 kr. Beloppets storlek kan förstås diskuteras men det är inte det som är det horribla i detta fall. När Miriam Landau fick denna summa vaknade den svenska Försäkringskassan till liv. Och det är det här som är det sjuka i hela storyn. Denna eländiga myndighet bestämde sig att kräva in halva skadeståndet. Detta skedde genom att man minskade hennes pensionsutbetalningar med motsvarande belopp. Orsaken? Jo den snikna Försäkringskassan ansåg att pengarna var en pension från den tyska staten för det jobb som hon hade gjort frivilligt i gettot. Vad då frivilligt??? Den var inte så mycket fri vilja över det. Hon blev ju tvingad att bo i det förbaskade lägret!
Efter lång kamp fick till slut Miriam Landau rätt mot den svenska staten men det krävdes överklagan ända upp till Regeringsrätten.
– Ärendet har vandrat runt i fyra år. Det fanns ingen annan möjlighet än att vända sig till högsta juridiska instansen i detta land, säger Jakob Ringart, ombud för kvinnan, till Aftonbladet.
Visst är väl detta ändå ett fruktansvärt behandlande av denna kvinna som genomlidit så mycket? Hur känslokall och pengagirig kan en svensk myndighet bli? Tack och lov att Regeringsrätten gav henne rätt. Men att det ska behöva ta fyra års turer genom rättsväsendet är bedrövligt. Som sagt, bedrövligt!
Säkerhetssystemet Troy
Kom ihåg dagens bild!
Triss i Troy
Nu måste det absolut vara dags för lite bilder på Troy. Visst var väl det ett tag sedan sist? I vilket fall som helst så har Troy fotomodellat i kväll :)
En extra gosig vovve ikväll som kröp upp i famnen på matte där hon satt nerbäddad under ett tjock täcke i soffan.
– Bäst att komma så nära kameran som möjligt, tycks Troy tycka.
Vad händer däruppe?
Efter en natt på stan är det jobbigt att vara hund. Dagen efter är tuff. Är det så här fyllehundar känner sig?
Mästerlig frisyr
När jag var det liten så var det oftast mormor som klippte mig. Jag tror att jag var sex år när jag första gången var till en riktig frisör och klippte av det långa håret. Men det här var förstås tidigare. Mormor placerade mig sittande på köksbordets kortsida. Och här kommer det lustiga. För att få luggen rak tog mormor en penna och drog ett rakt streck över pannan. Sedan var det bara att klippa efter strecket. Visst blev det rakt, det kan inte förnekas, men kanske inte världens mest flottaste frisyr. Men när man var fem år så brydde man sig inte om att trendiga frisyrer. Jag visste antagligen inte ens vad trendigt var för något. Annat lär det väl vara idag. Ungarna tycks bli vuxna så fort de är födda och hänger med på alla trender. Kanske är det ok men visst fick vi vara barn längre än dagens unga får. Vi fick leka och ha det roligt och inte bekymra oss om omvärldens krav på utseende. Nu inser jag hur gammal jag faktiskt är, "det var bättre förr"-historier är väl typiska ålderstecken :)
Kalla mig ms Clumsy
Längtar till London
Fontänerna på Trafalger Square är ett av många sevärdigheter som lockar turister.
Önskas: Sol och värme, bytes mot is och kyla
Vinter, snö och kyla, egentligen ett ganska trevligt inslag i växlandet av årstider. Jag har aldrig tidigare uppskattad denna årstid så mycket som i år. Det är otroligt vacker, det går inte att säga annat. Men, man kan faktiskt få för mycket av det goda. Hur vackert det än må vara så är den stränga kylan allt för påfrestande. Det är ingen fröjd att gå ut. Näsan fryser till is och likheten med Rudolf med röda mulen blir allt tydligare. Usch och fy!
Tänk den som istället fick ligga på en sandstrand i ett varmt hörn av världen och stilla lyssna på vågarnas kluckande mot stranden. Åh..., där försvann jag långt bort i drömmen. Nåväl, inget annat val än att bita ihop, knäppa igen dunjackan och drar ner mössan långt ner över öronen och trotsa kylan. Men en och annnan dröm till sydligare breddgrader kan man väl trots allt kosta på sig. Och med närmare eftertanke så kostar drömmar ingenting. Det är iaf en sak i vårt konsumtionssamhälle som ingen ännu lyckats sätta ett pris på.
Minnena från Greklandsresan hösten 2008 får man plocka fram när vintern blir som strängast och sommaren känns allt för avlägsen.
Ställer sällan upp på bild men...
Ny fotoblogg - igen
Adressen är enbildperdag.blogg.se.
Men för enkelhetens skull klicka gärna här.
Enjoy :)
Hemma på lunch
Nu sitter jag hemma och myser med Troy. En kort promenad i kylan och lite lunch har det blivit innan det är dags att bege sig till skolan igen. Efter lunch väntar den stora sågningen av våra ingresser :(
Ni glömmer väl inte bort min nya fotoblogg? Ny bild väntas i kväll på Dag för dag 2010.
Uppdatering: Ny adress till fotobloggen: Dag för dag 2010
Ny fotoblogg
Jag kommer att lägga ut en ny knapp med länk till Dag för dag 2010 (den nya bloggens namn) så snart som möjligt. Men tills en sådan är fixad får ni hålla till godo med denna länk:
Dag för dag 2010
Uppdatering
Ny adress: Dag för dag 2010
