Värsta storbaket
Ni kan inte ana vad jag har gjort i dag. Jo, det kan ni kanske med tanke på rubriken. Och det är sant, jag har faktiskt bakat, kors i taket. Jag, som inte har bakat på nästan ett år. Jag har aldrig testat ugnen, för att baka, här i lägenheten. Men i dag slog jag alltså till. Och det blev massor, så mycket att min stackars frys är sprängfärdig. Det blev kanelbullar samt egenkomponerat matbröd och chokladmuffins.
Jag tycker det är tråkigt att baka efter recept. Jag fick världens läckraste receptbok i födelsedagspresent här om året, och då menar jag verkligen läcker. Ni vet så där så att det börjar vattnas i munnen. Men det är ett problem med recept, många av dem faktiskt, att det ska vara en massa ingredienser som jag inte har hemma. Och när jag vill baka då ska jag göra det nu och inte efter att jag ha sprungit i väg till mataffären. Bakning ska för mig ske spontant utan minsta lilla planering. Då är det som allra roligast. Men tyvärr så gör det att jag sällan har alla ingredienser hemma för de där mer avancerade recepten. Så därför exprementerar jag lite själv. Ibland blir det bra och ibland sämre. Och recepboken, den använder jag mest till att dregla över (helt kalorifritt faktiskt) och önska att jag också kunde baka så fina och läckra smaskigheter.
I dag är jag riktigt nöjd med både matbröd och muffins. Riktigt goda faktiskt. Kanelbullarna följer vanligt recept, men är förstås alltid så där underbart goda. Jag skulle välja nybakade kanelbullar hundra gånger före bakelser och tårta.
Men även om bakningsresultatet blev jättegott kan jag inte skryta med att jag är särskilt duktig bagare. Det är inte vackra alster som jag producerar. Och muffinsarna (vad heter muffins i bestämd form plural egentligen???) blev aningens brända, men trots det goda. Jag får lov att använda mig av mammas ord, "det ska synas att det är hembakt". Och som ni kan se av bilderna så gör det verkligen det. Men gott, alldeles för gott, var det i alla fall, om jag får lov att säga det själv.
Jag tycker det är tråkigt att baka efter recept. Jag fick världens läckraste receptbok i födelsedagspresent här om året, och då menar jag verkligen läcker. Ni vet så där så att det börjar vattnas i munnen. Men det är ett problem med recept, många av dem faktiskt, att det ska vara en massa ingredienser som jag inte har hemma. Och när jag vill baka då ska jag göra det nu och inte efter att jag ha sprungit i väg till mataffären. Bakning ska för mig ske spontant utan minsta lilla planering. Då är det som allra roligast. Men tyvärr så gör det att jag sällan har alla ingredienser hemma för de där mer avancerade recepten. Så därför exprementerar jag lite själv. Ibland blir det bra och ibland sämre. Och recepboken, den använder jag mest till att dregla över (helt kalorifritt faktiskt) och önska att jag också kunde baka så fina och läckra smaskigheter.
I dag är jag riktigt nöjd med både matbröd och muffins. Riktigt goda faktiskt. Kanelbullarna följer vanligt recept, men är förstås alltid så där underbart goda. Jag skulle välja nybakade kanelbullar hundra gånger före bakelser och tårta.
Men även om bakningsresultatet blev jättegott kan jag inte skryta med att jag är särskilt duktig bagare. Det är inte vackra alster som jag producerar. Och muffinsarna (vad heter muffins i bestämd form plural egentligen???) blev aningens brända, men trots det goda. Jag får lov att använda mig av mammas ord, "det ska synas att det är hembakt". Och som ni kan se av bilderna så gör det verkligen det. Men gott, alldeles för gott, var det i alla fall, om jag får lov att säga det själv.
Kommentarer
Trackback
