Veronicas funderingar

för nu är semestern slut och i morgon väntar jobbet, hemska tanke. Hur ska det här gå? Jag har verkligen vant mig vid det här fullkomligt totalt underbara semesterlivet. Att kunna känna sig så här fri som jag gjort under semestern är verkligen ett privilegium. Och visst, jag vet att denna frihet tyvärr är så långt ifrån möjligt som man kan tänka sig. Man måste vara ansvarsfull och jobba så man kan tjäna de där korvörena för att kunna betala nödvändigheter som hyra, räkningar och shopping i London :). Men lite mer frihet i vardagen vore..., ja det vore väl ändå önskvärt. Eller, det är kanske inte frihet jag söker, utan något som kan bryta det inrutade livet man lever när man jobbar. Ni vet, upp på morgonen, in i duschen, på med kläderna, frukost, biltur till jobbet, samma gamla vanliga jobb i åtta timmar, hem, middag, motionera, se på tv, gå och lägga sig osv. Snacka om inrutat! Men hur bryter man det? Någon som vet?

Vi får väl se om jag överlever första dagen efter semestern i morgon. Jag har ju iaf lite roligt att se fram emot. Tjejmilen-helgen i Stockholm med Partypinglorna (fokus på Party ej på tjejmilen, om ni förstår vad jag menar) och inte att förglömma, min vecka på Kefalonia i Grekland (avresa 9 september). Får försöka att fokusera på dessa tillfällen när det känns tufft. Jag återkommer med rapport om hur dagen förlöpte.

Så var man hemma igen till fattigdom och elände. Nja, så eländigt är det väl knappast men... jag kan meddela att det råder ett stort eko i min plånbok efter min shoppingorgie i London.

Kom för en stund sen hem efter en nattkörning från Arlanda. Det var kämpigt både före och efter Tönnebro och inte hjälpte fikat där särskilt mycket heller. Men jag klarade mig trots allt utan sömn, framför allt genom att gala som en hes tupp till en massa bra musik i bilen. Borde väl gå och lägga mig nu, det är ju trots allt en och annan timme sedan jag senast sov, men jag är fortfarande upp i varv och känner mig oförskämt pigg. Passar då på att blogga lite.

London är en underbar stad, har definitivt inte ändrat min uppfattning om det efter min fem dagars vistelse där, snarare tvärtom. Det enda negativa är de förb... turisterna, precis sådana som jag, som är precis överallt. Om jag vore Londonbo skulle jag bli alldeles vansinnig på dessa hjorder med turister som stannar mitt i en dörröppning eller blockerar hela ingången till tunnelbanenedgången medan de studerar spårkartan. Men konstig nog är inte londonborna som mig, jag stötte inte på en enda som verkade särskilt irriterad på turisterna. Är de irriterade så har de bra pokerface och döljer känslorna bra.

Vad har jag gjort då? Klassisk sightseeing förstås (trots två tidigare besök i staden), busrundtur, Big Ben och Parlamentet, Westminster Abbey (var t o m med på en kvällsgudstjänst på söndag, mäktigt känsla i denna underbara katedral), Towern (hakade på en makalös bra rundtur med Beefeater), båtfärd på Themsen, The National Museum mm. Och så har jag förstås shoppat, helt underbart med massa rea just nu. Passade även på att besöka favoritbutiken för långbenta varelser som jag, Long Tall Sally, har tidigare bara beställt över nätet så det var kul att kolla in kläderna i verkligheten innan köp. Köpte klänningar, kjol och en underbar höstjacka (med för en gång skull tillräckligt långa ärmar). Köpte en hel del kläder på andra ställen, dock inga märkeskläder, det överlåter jag till dem med en större plånbok än min.

Och så var jag faktiskt också på musikal, det är väl något man bör göra i London? Jag är ingen musikalälskare, långt ifrån faktiskt så tanken var just att man borde just göra det när man är i London. På fredag morgon begav jag mig till Leicester Square för att se vad det fanns för biljetter till utbjudning. Hade väl tänkt att jag gärna hade velat se The Phantom of the Opera men den verkade bara gå måndag till torsdag så det loppet var kört. Valde då istället We will rock you som bygger på Queens musik vilken förstås är jättebra. Men jag var ändå aningens skeptiskt, skulle verkligen musiken vara bra utan Freddie Mercurys speciella röst? Med andan i halsen kom jag inspringande i teatern där musikalen visades, Dominion. Jag hade givetvis råkat ta fel t-banetåg och sedan var det en massa förseningar i trafiken så jag var precis på plats i sista minuten. Det tog inte länge innan jag var helt såld på denna musikal. Sångarna var underbart duktiga och inte en enda gång jämförde jag med Freddie Mercury. Jag ska säga att under vissa låtar så fick jag gåshud, jag rös och blev nästan (glöm nästan) tårögd. Så bra var det! Så när en musikalskeptiker som jag blir så till mig så måste det bara vara en helt fantastisk musikal. Om ni åker till London, se den!!!

Nu tror jag att sömnen börjar krypa över mig. Nu när solen gått upp är det dags för en annan att sova. God natt eller God dag! Det är väl vilket som :)

åka, bara timmar kvar innan det är dags att sätta sig i bilen och starta färden ner till Arlanda. Tänkte åka vid midnatt. Jag som skulle sova lite under dagen, och ingenting... Hoppas det går bra att köra.

Vi hörs när jag kommit hem från London.

är ett gammalt nordiskt namn som återfunnits på några runstenar. Det är sammansatt av de två orden regin som betyder styrande eller gudarna och hild som betyder beskydd eller strid. En svensk medeltida drottning bar namnet, Ragnhild av Telje, gemål till Inge den yngre. Namnet kom in i almanackan 1901. Populärast var Ragnhild från förra sekelskiftet till 1940. I dag är det mycket ovanligt bland de yngre. Antalet namnbärare är runt 11 600, av dessa har omkring 4 300 det som tilltalsnamn.

Det är inte många Ragnhild i min ålder som jag träffat på, faktiskt inga. Men när jag var i Norge för en så där tio år sedan träffade jag på en liten flicka på fem år som faktiskt hette Ragnhild. Min gissning är att Ragnhild kanske inte är fullt lika ovanligt i Norge. Vanligt eller ovanligt spelar faktiskt mindre roll, både jag och min mor gillar namnet. Fattas bara annat :)

hur underbart tjusig min blogg har blivit. Nu är de slut på de lila tiderna. Nu kan jag njuta och slipper skämmas när jag ser min blogg. Och hur har detta mirakel kunnat ske. Jo, det ska jag berätta. Jag har en alldeles underbar kusin, Karolina, som har förbarmat sig över en okunnig kusin och fixat alltihopa . Hon är riktigt suverän på det här med bloggdesign. Kolla in hennes blogg så får ni se :) Karro

Jag säger bara: Tack så jättejättejättemycket Karolina!!! Jag är supernöjd ska du veta :) Tack!