Veronicas funderingar

är jag hemma igen. Men det blir en ganska kort vistelse. I morgon natt bär det i väg till Arlanda med bil för att sedan på torsdag morgon flyga till London. Jippi!!! Äntligen dags! Konstigt nog har jag lite resfeber, faktiskt lite mer än just lite. Jag är en sån där som är lite nervig över om allt ska klaffa. Och då menar jag inte om själva flygningen ska gå bra för jag litar på piloterna och älskar att flyga. Nej, jag oroar mig om de flyg- och hotellbokningar jag har gjort verkligen existerar. Lite snopet att komma till Arlanda och upptäcka att bokningsnumret jag har fått inte fungerar. Men, fördelen då att jag är iaf i Sverige och kan sätta mig i bilen och åka hem igen (inte för att jag vill det, absolut inte). Värre är att vid ankomsten till hotellet i London får reda på att det finns inget rum bokat i mitt namn. Då skulle jag nog bli ganska vansinnig. Att hitta ett nytt rum och tvingas använda hela reskassan för att bo skulle kännas allt för... ja, fyll i själv efter det språkbruk ni använder (mitt brukar tyvärr inbegripa svordomar). Men... problem är till för att lösas så det ordnar sig säkert om det värsta skulle inträffa. Men varför tro det värsta?

Kul, ska det iaf bli att äntligen åka till mitt efterlängtade London :)