Veronicas funderingar

men det är knappt, kan jag meddela de som mot all förmodan undrar vart jag tagit vägen. Jag har haft fullt upp, och då menar jag verkligen fullt upp. Jag kan nästan med all säkerhet säga att det varit den mest stressade tiden i hela mitt liv. Förhoppningsvis är det värsta över nu, även om jag starkt misstänker att det aldrig heller blir helt lugnt.

Men... vill jag verkligen ha det helt lugnt? Hmm, svaret på den frågan måste nog bli ett rungande NEJ. Lugnt är oftast det samma som tråkigt och tråkigt är aldrig bra. Hellre mycket att göra och därmed lite fart och fläkt. Men (många sådana i kväll tydligen)... man kan förstås få för mycket av det goda och det är väl lite där jag har befunnit mig den senaste tiden. Men (helt otroligt, ännu ett till!!!) nu är det över och jag känner mig så otroligt nöjd. Jag har lyckats utföra det jag tagit på mig trots den enorma tidpressen och jag har fått mycket uppskattning för det. Och då kan man helt enkelt inte göra annat än att känna sig nöjd.

Nu väntar säng och sömn. Det gäller att ladda inför den nya veckans utmaningar. God natt och god start på den nya veckan!!!