En liten lektion i blommor
Efter den blomkavalkad som jag nu har bjudit på tänkte jag också bjuda på lite kunskap. Läs och begrunda och ni vet allt (ja, nästan i alla fall) som är värt att veta om blommor. Vad gör man inte för att motivera en massa blombilder. Alla sätt är bra utom de dålig.
Texten är hämtad från Wikipedia.
"Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade.
I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen. Sterila ståndare, utan pollenbildande funktion, kallas staminodier. Knappen är i regel skild i två knapphalvor, vars fäste kallas konnektiv. Knappen innehåller pollenkorn och öppnar sig när dessa är mogna. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälp av exempelvis insekter. En blomma som är specialiserad för att sprida pollenen med vinden kan kallas vindblomma.
Mitt i blomman finns det honliga organet, som består av en eller flera pistiller och längst upp på pistillen sitter det klibbiga märket där pollenkornen ska fastna. Under märket på pistillen finns ofta ett smalt skaft som kallas stift. Längst ner på pistillen sitter en förtjockning som är fruktämnet med fröämnen inuti. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i. I många fall består denna frukt endast av ett fröhus och saknar en omgivande köttig del som exempelvis äpple, apelsin och plommon har.
Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle.
De kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter. Kronbladen kan vara fria från varandra eller hopväxta, som exempelvis hos klockväxterna. När alla kronbladen är sammanväxta omnämns de tillsammans som en krona. En del blommor har sporre."
