Veronicas funderingar

... kan man ju hoppas på inför morgondagen. Jag har dock inga säkra tecken på att onsdagen ska bli så där fantastiskt fantastisk (hmm, känns inte särskilt journalistiskt skrivet måste jag medge) men man kan ju alltid hoppas. Hoppet är ju som bekant det sista som dör. Och efter en "slow" start på veckan vill jag förstås att veckans inledande trend ska brytas och att den andra halvan på arbetsveckan blir spektakulär. Men som sagt, än så länge inte minsta lilla tecken som tyder på det.

Jag har i alla fall fotat en hel massa bilder helgen som var. Jag har plockat ut en antal, säkerligen ett alldeles för stort antal, som jag tänkte visa er. Men jag måste photoshoppa dem lite innan jag lägger ut dem. Ett bra sätt att träna för att bli bättre på photoshop. Men det blir inga bilder i kväll. Jag måste nog krypa ner i kojen nu för lite välbehövlig skönhetssömn. Vovven och jag ska ta en långpromenad i morgonbitti, hur nu det ska gå med tanke på hur morgontrött jag är. Men jag måste försöka trötta ut Troy. Han ska tyvärr vara ensam hemma i morgon (jag kommer hem på lunchen i alla fall) och det vore bra om han var extra trött och sov. Dagmatten fyller år i morgon och ville vara ledig. Vilket jag förstås förstår. Hoppas nu bara att Troy klarar av att vara ensam hemma så att inte grannarna ringer och klagar som de gjorde när vi var nyinflyttade.

Om jag bloggar i morgon, lovar jag berätta om bankrånet som jag och många, många fler med mig bevittnade idag. Ok då, vi såg bara när de förde rånaren ut i kalsongerna. Som tur var blev ingen skadad. Mer detaljer följer i morgon.

Sov gott, det ska jag. Det lovar jag verkligen ;)