Solstrålen på bladet
Som ni ser, I'm back. Det är faktiskt möjligt att jag återupptar bloggningen nu. Jag känner mig redo, tror jag iaf :)
Idag fick jag en komplimang på jobbet som jag verkligen uppskattade. Jag blev nästan rörd.
Efter att ha pratat och skämtat med städerskan på jobbet som vanligt förgyllde hon min dag måste jag säga. Hon sa att jag var den allra gladaste på hela nyhetsbladet. Att jag var en riktig solstråle. Hon sa också att hon hade velat säga det länge. Blir man inte glad åt sådant??? Jag kände att hela fredagen, ja faktiskt hela helgen, var räddad. Jag är glad och positiv. Jag skrattar och ler och visar tänderna (inte argt förstås) för det mesta. Och det är inte så att jag tar på mig en mask och spelar glad. Jag har bara insett att livet blir så otroligt mycket lättare om man glad och positiv. Och det är så som jag möter dem som jag intervjuar också. Och hittills har det fungerat. Inte en enda har blivit arg på mig trots att de kanske inte har velat svara på frågor. Men... det finns förstås alltid ett men. Jag kommer aldrig att bli en journalist som Janne Josefsson. Hur skulle det se ut om han kom in med ett stort leende när han skulle ställa någon till svars. Nu är det förstås så att jag aldrig har strävat efter att bli någon Janne Josefsson. Så det är absolut inget problem för mig :)
Men som sagt, otroligt glad blev jag idag för komplimangen. Jag kanske inte är bästa reporten på bladet men jag är iaf bladets solstråle. :)
Nu njuter solstrålen och vovven Troy att det äntligen är fredag och helg. Är inte bara för underbart??? Nu gäller det bara att hålla tummar för att solen och värmen hittar hit till Gävle, och till er andra, i morgon så Troy och jag kan göra en riktigt lång fotopromenad :).
