Veronicas funderingar

...utan nu har också Troy börjat. Kursstart var det i kväll men denna gång och nästa så var det istället matte som fick slita. De två första gångerna var teorilektioner utan medverkan av hundar. Troy och jag har alltså börjat en valpkurs på Hundens Hus här i Sundsvall. Min förhoppning är att vi ska få ordning på Troys rädsla mot människor och hundar (som tar sitt uttryck i en massa skäll). Efter bara ett enda kurstillfälle känner jag mig mer hoppfull än jag gjort på länge. Det känns som det här är ett jättebra ställe och jag fick verkligen förtroende för Lena Andersson som äger stället och som
bl a är hundpsykolog. Hon verkar verkligen jättebra och fick mig inte att känna mig totalt värdelös och misslyckad som hundägare. Hon berättade om att hon också gjort en massa misstag men att man inte ska ha dåligt samvete för det. Och att det inte är för sent för en fem-månaders valp. Upp till två år är det tydligen fortfarande möjligt att lära en hund. Det går också senare men är lite tuffare. Jag känner mig jätteglad i kväll pga det här. Troy är fortfarande lugnt omedveten om vad som väntar :)