Veronicas funderingar

I helgen har jag varit på Liberalt Riksmöte i Linköping. Och som jag misstänkte innan helgen så blev det en helt fantastisk helg. Vad kan man annat vänta med en massa härliga människor :). Intressanta tal, spännande seminarium och en mycket trevlig middag med underhållning. Det är nästan som om man skulle vilja ha det här varje vecka.

Men en sak hade jag definitivt kunnat vara utan och det är reseförseningar. Efter den här helgen kan jag inte påstå att jag är överförtjust i SJ. Långt ifrån överförtjust om jag ska vara ärlig. Snarare tvärtom ifrån överförtjust men det har ni väl listat ut vid det här laget. Vi åkte från Sundsvall på lördag morgon 06.12, bytte tåg i Stockholm och fortsatte mot Linköping. Så långt allt väl. Strax innan vi ankommer till Linköping, blir det... gissa vad? Givetvis blev det signalfel. Hur ofta har man inte hört det? Vi skulle ha anlänt till Linköping 11.55 och sedan skyndat oss till kongresshallen, käkat en snabb lunch och varit redo för starten av Riksmötet 12.30. Men se det gick inte. Vi blev stående helt enkelt och var inte framme i Linköping förrän 13.10 och när vi väl hade tagit oss till platsen för Riksmötet, registrerat oss och käkat hade vi missat Jan Björklunds tal och halva första seminariet. Jättetrist helt enkelt. Att höra Jan Björklund tala live brukar vara en riktig upplevelse, men tyvärr... inte i år för vår del. Med den här förseningen trodde vi iaf att vi hade haft tillräcklig otur med SJ. Men inte då.

När vi skulle åka hem fick vi veta att tåget vi det laget var tre timmar försenat. Orsaken var tydligen strömavbrott i Hässleholm. Panik uppstod halvt om halvt. Skulle vi hinna i tid till Stockholm för anslutande tåg till Sundsvall. Det var frågan och ett tag såg det riktigt mörkt ut. Vi försökte finna andra fortskaffningsmedel att ta oss till Stockholm i tid men det är inte det lättaste en sen söndag eftermiddag. Sent om sider, mycket sent om sider, kom till slut ett tåg. Detta tåg skulle ha lämnat Linköping kl 14 och det var nu tre timmar senare. Det var inte vårt tåg men vi tog en chansning och hoppade på och tänka sig, vi tog oss ända fram till Stockholm. Givetvis missade vi vårt anslutande tåg, med bara några minuter, så otroligt irriterande. Vi fick i stället vänta en timme, ta ett tåg till Gävle och därefter byta till X-tåget till Sundsvall.

Givetvis blev det problem med tåget till Gävle också. Det var ju ett av SJ:s tåg så vad var att vänta. Strax innan Gävle blev det förstås signalfel (ja jag vet, signalfel är väl inte SJ:s fel men det är kanske dags att SJ börjar ställa högre krav på Banverket). Har ni hört det förr? Vis av erfarenhet väntade vi oss en lång väntan men jag tror inte det blev en större försening än 20-25 minuter men när man vill hem så är det alldeles för mycket. Men vi fick iaf veta att vårt anslutande tåg väntade och det var ju skönt.

Sista tågsträckan förlöpte helt utan komplikationer, tack och lov, och jag såg verkligen fram emot att komma hem. Jag hade undan resans gång beställt taxi som skulle hämta mig 23.34 när tåget kom in. Tåget var i tid men ingen taxi. Taxis hämtade ett flertal passagerare men jag och några stackare till stod kvar. Till sist ringde jag taxi och frågade var bilen var. Jodå, beställningen låg kvar men de hade haft så många körningar så att det inte hunnit med mig. Jag har full förståelse för att taxibolag har fullt upp och inte kan ta körningar men då måste man tala om det också. Man kan inte säga att "då står en taxi och väntar på dig 23.34" för jag litar på det. Säg sanningen så jag kan ta ställning till om jag vill åka senare, ringa annat taxibolag eller försöka få tag i någon bekant som kan skjutsa hem mig mitt i natten. Det här var riktigt dålig stil. Till sist lovade de att skicka en bil så snart som möjligt. Det blev förstås inte riktigt så snart och tänk er själva att stå ute mitt i natten i en kall snöstorm med tunna byxor. Man är inte särskilt glad i det läget. Taxin kom dock och jag tog mig hem. Och jag vill säga en sak, jag vet att det inte är taxichaufförens fel och enda trösten i eländet var den mycket trevliga chauffören. Tack för det! Men en sak vet jag. Aldrig mer Taxi Sundsvall!!!