Veronicas funderingar

Kallt, alldeles förb... kallt. Så skulle jag vilja sammanfatta fredagens morgon. När jag trött och eländig släpade mig ur sängen efter att ha snoozat en så där miljon gånger och på vingliga ben tog mig till köket och termometern kan man väl säga att jag fick en smärre chock när jag såg vilka siffror som visades i den lilla displayen. -21 grader, ja, ni läste rätt, -21. Vad jag vet så är det nog köldrekord denna vintersäsong, iaf på de breddgrader där jag huserar. Jag kan iaf säga så här, det blev inte så särskilt mycket fokus på motion när Troy och jag var ute på morgonpromenaden. Som tur har jag en liten förståndig valp som skyndade att göra det han skulle så att vi fort som attan kunde ta oss hemåt till den sköna värmen återigen.

Just nu avnjutar jag veckans allra härligaste tidpunkt, fredag kväll, uppkrupen under en filt i soffan framför teven, tittande på Let's Dance. Var Troy håller hus vet jag faktiskt inte. Han ligger säkert och sover gott någonstans, men eftersom han inte snarkar särskilt högt kan jag inte ifrån soffan lokalisera var i lägenheten han har hittat kvällens utvalda sovplats. Tror jag ska gå hämta Troy alldeles strax så jag har någon att gosa med. Undrar om han kommer att uppskatta det plötsliga uppvaknandet? Jodå, han är så förtjust i matte :)

Snart är nog reklamavbrottet slut så bäst att sluta blogga för denna gång och återvända till spänningen i Let's Dance. Hoppas att ni minst har en lika behaglig fredag kväll som jag!