Veronicas funderingar

I går var det en stor dag. Troy fyllde år, hela två år. Och det firades med presentöppning direkt efter morgonpromenaden. Paket med gossedjur och gnagben väntade det förväntansfulla födelsedagsbarnet. Paketen öppnades i en rasande fart av Troy och farsan Viggo som också fick gåvor. Även en hundfader kan behöva firas när sonen fyller år. Om inte annat för husfridens skull.




Vesslan och kaninen uppskattades av far och son pumi. Fast vilken som var Troys och vilken som var Viggos hade de svårt att enas om. Men det löste sig när Troy bestämde sig för att lägga beslag på både.




Paketen slets upp i ett virvel av papper och leken började.




Viggo visste att han snabbt måste bort från Troy för att få behålla sitt byte. Pumisöner är dåliga att dela med sig och vill ha alla leksaker helt för sig själv.




Trots att vesslan var Troys present lockade pappa Viggos kanin mer. Fast i ärlighetens namn måste det förstås medges att om Viggo hade fått Vesslan hade ändå Troy velat ha den. "Allt pappa har är bra. Och jag unnar honom inget. Och var det inte min födelsedag? Varför fick då pappa present?" tycks Troy säga.




Att fylla år tar på krafterna. Särskilt när en liten pumi har uppnått en sådan aktningsvärd ålder av två år. "Inte kan man hjälpa om råkar somna med rumpan och tassarna upp mot balkongdörren. Måste man sova, så måste man, hur obekvämt det än kan vara", hälsar Troy.