Snart är allt över

Är det inte konstigt? Vad kanske ni undrar? Jo, hur fort julen egentligen går. Nu är den förstås inte helt över, vi får ju inte glömma annandagen i morgon. Men det känns ändå som om den är nästintill över när väl juldagen passerat.

Men det har i alla fall varit en bra helg, även om den varit kort. För första gången någonsin har det bara varit mamma och jag, och två hundar, som har firat jul. Och jag måste säga att det var helt ok faktiskt. Till och med mer än ok. Ingen stress utan bara lugn, ro och god julmat. Precis som en stressad person som jag utan minsta tillgång till extra ledighet den närmaste tiden behöver. Det var riktigt skönt att fira jul hemma hos mig för ovanlighetens skull. Så jag är verkligen nöjd med julen. Men den kunde förstås vara längre. Som ni märker är jag helt och hållet insnöad på julens längd och min brist på semester. Men..., en sak ska ni veta, jag är underbart lycklig över att ha ett jobb igen. Så då får man helt enkelt ta bristen på ledighet.




God julmat i massor. Lunchlådorna är räddad veckan ut.

Det strålar en stjärna...

Har roat mig med att redigera lite bilder i kväll.








En riktigt god jul...

önskar jag er alla. Jag hoppas att ni får precis en sådan julhelg som ni drömt om och att allt är lugnt och fridfullt. Även om helgen är kort och ni kanske inte är lediga mellandagarna (vilket jag förstås inte är) så försök att hinna med att stressa ned. Julruschen är över och nu ska man bara njuta.







Och med ännu en liten söt tomte vill också Troy önska alla hundar och hundvänner därute en god jul, eller som han skulle ha sagt, vov vov (i en ganska fri översättning), med förhoppning om att alla får en massa god skinka och roliga leksaker.




Titta, en hel tomtearmé

Tänkte att ni skulle få stifta bekantskap med mina älskade små tomtar. Under ganska många år har jag fått en tomte i julklapp av mamma och dessa små tomtar är helt bedårande. Tomtarna är från JIE eller Nittsjö, jag har ungefär 50/50. Jag kan inte välja ut någon särskild godbit så därför bjuder jag på hela tomteparaden. Skulle någon mot förmodan redan nu känna att det blivit aningens många tomtar, bara skynda förbi mina tomtar mot nästa inlägg.
























Dagens inköp, eller egentligen förrförrgårs inköp

I dag har jag storshoppat, och då menar jag verkligen storshoppat. Jag har köpt mig en några dagars tidig julklapp. Och jag har verkligen lyxat till det, i alla fall tycker jag det. Är ni nyfikna? Hoppas det :)

Jag ska inte hålla er på halstret längre. Jo, jag har skaffat en ny tv. En stor en. Av någon anledning tycks min gamla 32-tummare ha krymt rejält. I alla fall när jag kommer hem från mamma som har en 42-tummare. Då känns verkligen min tv som en minimini. Och så kan man inte ha det. Så därför en ny alldeles lyxig tv. I alla fall för mig.




Ps: Vill bara påpeka att detta inlägg skrevs den 20 december men tycktes försvinna och jag orkade då inte skriva om det. Konstig nog när jag nu loggade in så fanns det kvar som utkast. Konstigt, för jag letade verkligen efter det i måndags. Men, men... Tänkte att jag lika väl kunde publicera inlägget nu när det ändå fanns fast det är några dagar gammalt.


Kan man bli sötare???

Kolla in de otroligt, charmiga och söta vita lejonungar, en kille och tjej. Tyvärr övergav deras mamma dem men de lyckades överleva, tack och lov. Tanken är att de ska kunna släppas ut i det fria igen.

De vita lejonungarna hittar du på DN.

En fredagkväll i Sundsvall

Så där ja, så var arbetsvecka nummer två till ända. Tänk att jag redan klarat av två veckor på nya jobbet. Tiden går fort när man har roligt. Men jag har ett problem, ett stort. Jag är så otroligt trött. Det blir nästan outhärdligt på jobbet ibland, så svårt att hålla sig vaken. Skulle verkligen behöver något supertips på vad jag ska göra för känna mig piggare. Eller så får jag helt enkelt gå och lägga mig tidigare på kvällen. Hmm, så får det bli. Nästa veckan ska jag gå och lägga mig senast klockan tio. Undrar om jag kommer att lyckas med det?

Men nu är det i alla fall fredagkväll och jag har två sovmorgnar att vänta, härligt. Just nu sitter jag och slökollar på tv hemma hos mamma i Sundsvall efter en snöig bilfärd från Gävle.

I morgon väntar dop. Kusinbarnet Arvid ska nu döpas.

Busy, busy

Jag vill börja det här inlägget med en jättestor ursäkt. Förlåt för att det har dröjt så länge sedan mitt senaste inlägg. Men jag har ett bra ursäkt, faktiskt en superbra ursäkt, i alla fall sett ur mitt perspektiv. Orsaken till min frånvaro här är helt enkelt att jag börjat jobba. Och det är ju faktiskt något jättebra, eller hur? Men kvällarna då, då jobbar jag väl ändå inte, kanske många undrar. Självklart inte, jag slutar jobba klockan 17. Men väl hemma är jag så vansinnigt trött att jag helt enkelt inte orkar sätta mig ner framför datorn för att blogga, sorry. Efter fyra månader som arbetslös är det inte konstigt att man känner sig trött när man helt plötsligt måste kliva upp tidigt på morgonen. Men jag klagar inte inte. Hellre trött än arbetslös.

Förhoppningsvis börjar jag komma i kapp sömnmässigt så förhoppningsvis blir det mer framöver. Men inte i kväll, för nu är jag absolut jättetrött och håller på att somna här jag sitter just nu. Så god natt och så lovar jag snar fortsättning.

Det finns inget bättre, än när det vänder

Det finns inget bättre av Peter Lemarc

Jag har redan glömt allting, glömt veckorna i underjorden
Morgongråten, nattpaniken, jag minns inte längre orden
Morgundugget faller platt, på min kind och på min hatt
Rik i regnet går jag fram, i våta skor på storgatan
Det finns inget bättre, det finns inget bättre
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder


En sak har jag lärt mej nu, om du hittar nån att älska , älska allt du kan
Jag har nyckeln i min bröstficka, och hela världen i min vänstra hand
Hon finns i min plånbok här, bland kvitton mynt och allt sånt där
På ett litet passfotografi, en tröst för mej att falla i
Det finns inget bättre, det finns inget bättre, jag säger det igen
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder


Fråga inte när det hände, fråga inte hur det vände
Jag litar inte på morgondan, den kommer aldrig nånsin som den ska
Ser inte runt nästa hörn inte än, den här stunden kommer aldrig mer igen
Det finns inget bättre, det finns inget bättre, jag säger det igen
Det finns inget bättre, än när det vänder, när det vänder
När det vänder, när det vänder, vänder…
Har redan glömt allting, jag minns inte längre,
vände för mej, jag säger det igen, vände för mej…


Jag hörde denna sången på radion när jag åkte från intervjun på onsdag. Det kändes som ett tecken på att nu vänder livet till positiva för mig, och det finns verkligen inget bättre än när det vänder.


Lyckan kommer, lyckan går...

... men i dag har lyckan verkligen rusat in i mitt liv.

Är ni nyfikna??? Det måste ni väl ändå vara. Jag vill att ni ska vara nyfikna. Ok, jag kan förstås inte kräva att ni ska vara nyfikna men jag hoppas i alla fall att min glädje ska smitta av sig på er alla.

De senaste månaderna har jag verkligen inte kännt mig särskilt lyckosam. Som ni kanske vet har jag varit arbetslös sedan augusti i år. Och det är verkligen inte roligt. Jag har aldrig förstått hur det känns att vara arbetslös, först nu. Egentligen är det en ganska nyttig upplevelse. Man kan verkligen känna empati för de stackarna som är långtidsarbetslösa. Kanske skulle en och annan politiker också behöva pröva på arbetslösheten innan de fattar sina beslut. Att inte veta om och när man ska få nytt jobb (jag trodde i och för sig att jag skulle lyckas hitta ett jobb) är verkligen påfrestande. Vad då, man får ju vara "ledig" kanske många tycker? Men man känner sig verkligen inte ledig. Och det är inte jobbansökningarna som är det jobbiga, långt i från, nej, det är den ovissa framtiden som lägger sordin på stämningen för den arbetslöse.

Men... nu är det tjo och tjim och klackarna i taket, i alla fall för min del. Som ni kanske förstår vid det här laget så jag fått ett jobb. Yeah!!! Jippi!!! Och ett stort grattis till mig! Det känns helt underbart ska ni veta. Jag känner det som om jag är absolut bäst i världen (den känslan lär säkert snart avta men till dess ska jag bara njuta).

Det var ett jobb som jag hoppades på i det förra inlägget förresten. Efter två intervjuer denna vecka, i Sundsvall och Gävle, blev det till sist utdelning och jobbet i Gävle är mitt. Så nu är det ekonomi och Gävle som gäller i ett år framöver tills vikariatet är över. Det känns så underbart, det ska ni veta. Och konstigt nog, så känns det spännande och intressant igen att jobba med ekonomi. Jag ser verkligen fram emot att hugga tänderna i lite siffror igen. Härligt.

Nämnde jag att jag är glad förresten????


Spännande vecka och en massa måsten

Så var det återigen torsdag och nästan slut på veckan. Det är verkligt otroligt vad fort tiden går. Snart är det ju faktiskt jul och jag som tycker att det var jul i går, nåja, kanske i förrgår.

Veckan hittills har var ganska intressant, både i Sundsvall och Gävle. Jag vet att jag låter lite kryptisk om min vecka men jag vill ha det så just nu. Förhoppningsvis kan jag berätta om det vid ett senare tillfälle. Men jag kan säga en sak, jag mår ovanligt bra just nu och känner att jag har ett självförtroende nästintill på topp. Lovely, eller hur?

Nu borde jag gå in i köket, öppna städskrubben och plocka fram dammsugarmonstret. Inte kul men ibland är inte livet alltid roligt. Och tänk vad urtråkad man skull blir om livet alltid var roligt. Nej, lite tråkigt är det nog bäst man har så där någon gång emellanåt. Annars blir nog svårt att uppskatta det roliga. Man måste helt enkelt ha tråkigt ibland för att ha roligt, det tror jag.

Men ändå är det tungt att nu lämna datorn och börja städa. Fast, det blir ju snyggt när det klart. Och fräscht, inte att förglömma. Så (djup suck) dags att ta tag i mina måsten och städa.


Back at home och lite ego

Så där jag, nu var jag tillbaka i Gävle. I alla fall för några dagar. Jag har lite att pyssla med här i stan i morgon så därför var det bara att vända hemåt igen. Men det känns riktigt bra att vara här igen. Jag tror jag nämnde detta när jag kom hem senast, men som ni säkert har märkt är jag duktig på att upprepa mig. Hur som helst. Men jag måste erkänna, jag trivs faktiskt jättebra i min lägenhet. Den är riktigt mysig. Frågan är om den inte är mysigare än min förra. Visst, utsikten i den var gudomlig, men utsikt är nog inte allt har jag insett. Den här lägenheten känns varm och ombonad, och så är den genomgående med fönster åt två håll och det är faktiskt riktigt trevligt (det hade inte den förra). Och så har jag ju försökt "mysa upp" lägenheten extra mycket på sistone . Och mer på den fronten är att vänta, en massa snygga tyger är införskaffade och som jag ska gå lös med lite här och där.

Jag tänkte jag skulle visa er det fina halsbandet jag nyligen skaffat. Det är ett "Carrie-halsband", ni vet ett sådant där som Carrie i Sex and the City hade. Jag vet inte om det överhuvudtaget fortfarande är trendigt, men helt ärligt, det skiter jag i! För jag verkligen älskar mitt halsband. Det är så snyggt. Jag blev så överlycklig när jag på någon blogg (minns tyvärr inte vilken) såg länken till där man kunde beställa halsbandet. Så därför kan man nu se mig gå runt som värsta egotrippade personen, med Veronica skrivet i silver runt min hals. And I like it, a lot!!!

För den intresserade hittar man namnhalsbandet här.




Sundsvall, snö och dagens outfit

Nu är jag tillbaka i mitt älskade Sundsvall för några dagar igen. Och här är det mycket snö och riktigt julkortslikt. Härligt :). Fast i kväll har det regnar så julkortet går väl snart all världens väg.

I dag blev det en tur ut till Birsta. Och sorry Gävle, Birsta är mycket trevligare och bättre än Valbo. Men så mycket shopping blev det förstås inte, men det lär säkert bli mer av den varan (alltså shopping) framöver, det är jag helt säker på ;)

Men några inköp blev det i alla fall. Och det blev nyttig och välbehövd shopping (och som faktiskt inte kostade särskilt mycket heller, som tur är). Man skulle kunna säga att jag skaffade en livförsäkring åt både mig och Troy. Nu har ni säkert redan listat ut vad jag införskaffat. Japp, helt rätt reflexer. "Snäppreflexer", ni vet sådan där som man smäller till över armen och så slår de fast runt armen (ok, konstig förklaring, jag vet, men ni förstår förhoppningsvis vad jag menar, eller hur?) Troy fick en reflexväst som sitter som en smäck på honom och han ser faktiskt ut som han gillar den. Men framför allt, nu borde bilarna se honom på våra kvällspromenader i vintermörkret, och mig med för den delen, och det är väl verkligen en livförsäkring, eller hur?

I kväll har mamma och jag förstås tittat på Idol. Och tyvärr åkte Elin ut. Ok, jag vet att hon är lite svajig på tonen emellanåt men hon har en verklig charm och scennärvaro. Men i dag räckte det inte, och vi får säga adjö till Elin. Förhoppningsvis ser vi henne igen om några år med en bättre tränad röst och förbättrat engelskt uttal men med samma härliga utstrålning.

Nu sluter jag mig till den som majoriteten av Idols anhängare tycks förespråka, Jay Smith som vinnare av årets Idol. Killen har en sådan där härlig raspig rockröst som jag är extra förtjust i. Med en sådan röst kan del aldrig bli helt fel.




Far och son pumi poserar i dagens outfit. Reflexväst är bästa livförsäkringen under mörka kvällspromenader. (Tyvärr är bilderna tagna med min Iphone och inomhus blir inte bilderna de allra bästa, men det gäller att ta det man har till hands när båda hundarna ställer upp och poserar bredvid varandra)

Beslutsångest i kvadrat

I dag måste jag ge mig ut på shoppingtur. Känns lite jobbigt för jag är för ovanlighetens skull inte på shoppinghumör. Men ibland så måste man helt enkelt fast viljan inte finns. Men jag har ett stort problem, definitivt ett i-landsproblem, men irriterande nog för mig. Ska jag åka ner på stan (Gävle) eller åka ut till köpcentrumet i Valbo? Ja, ja... jag vet, löjligt problem. Men beslutsångesten är allt för stor i dag. Antagligen för att jag faktiskt inte vill åka ut och shoppa. Men, dags att ta sig i kragen. Dags att fräscha upp sig, lägga på lite smink (är rädd för att det behövs ganska mycket i dag) och ut genom ytterdörren ut i vintern, och kanske löser sig problemet sig själv. Jag får helt enkel gå dit fötterna pekar, eller något sådant...

På bloggfronten intet nytt

Nu blir det ett minimini inlägg. Och den här gången menar jag det också. Jag hade tänkt att hinna med att blogga i dag. Den första snön har ju kommit och jag hade förstås tänkt lägga ut bilder på snöstormen. Men, det hann jag inte. Jag fastnade med att redigera bilder som jag ska beställa förstoringar och almanacka på (tar evigheter att välja ut 12 bilder till almanackan och sedan redigera dem). Beställningen har nu gått och jag hoppas att jag blir nöjd med bilderna. Att färgerna på bilderna ska vara något så när lik den färg jag kan se på skärmen. Hoppas, hoppas!

Nej, dags att ge upp nu. Nacken klarar inte att sitta hängande över datorn på vardagsrumsbordet längre (varför har jag aldrig något bra ställe att jobba på?). Och ögonlocken börjar mer och mer närma sig kinden. Så tjingeling och god natt på er alla :)


Ska min blåögda tillvaro fortsätta eller är det dags för förändring???

Photoshop är kul, det har ni säkert hört mig säga många gånger. Och just nu är det jättekul för jag lär mig mer och mer varje dag. Det verkar inte finnas några begränsningar för vad man kan göra med detta underbara program. Men som sagt, jag är fortfarande novis.

Nu vet jag i alla fall hur man byter ögonfärg. Det vill säga ögonfärg på fotografier. Och naturligtvis måste jag testa på mig själv. Jag, denna blåögda varelse, som i ungdomsdagar drömde om vackra och mörka bruna ögon. 

Vad tror ni, är det dags att förverkliga barndomsdrömmarna och satsa på bruna linser? Hmm, inte helt tokigt faktiskt. Men..., efter trettionågonting år som blåögd skulle det allt kännas konstigt om två bruna ögon tittade på mig i spegeln. Kanske bäst att förbli blåögd trots allt.



 





Vill också bara påpeka att de blåa ögonen inte är photoshoppade, utan det är min helt naturliga färg.


Vardagslyx

I dag har jag bara myst och haft det bra. Tända värmeljus runt hela lägenheten, internetsurf och tv och dvd, då kan det knappast bli bättre. Jo faktist, det kan det.

Jag tappade upp ett varmt och härligt bad med massor av bubblor i. Och så ett doftljus på badkarskanten. Mmm, härligt, och verkligt avslappnande. Och som extra grädde på moset så strömmade mina absoluta favoriter Bon Jovi ur högtalarna. Och så förstås en bra tidning. Mmm, härligt. Har jag redan sagt det redan?

Visst är det praktiskt med dusch men det finns inget som är så underbart som ett bad när man har tid.








I morgon är en annan dag

Med en smällande huvudvärk säger jag nu tack och adjö för denna fredag. Just nu lockar bara sängen. Mitt stackars huvud vill inget annat än att lägga sig till rätta på huvudkudden och sova skönt. Snälla, snälla, ingen huvudvärk i  morgon.




Värsta storbaket

Ni kan inte ana vad jag har gjort i dag. Jo, det kan ni kanske med tanke på rubriken. Och det är sant, jag har faktiskt bakat, kors i taket. Jag, som inte har bakat på nästan ett år. Jag har aldrig testat ugnen, för att baka, här i lägenheten. Men i dag slog jag alltså till. Och det blev massor, så mycket att min stackars frys är sprängfärdig. Det blev kanelbullar samt egenkomponerat matbröd och chokladmuffins.

Jag tycker det är tråkigt att baka efter recept. Jag fick världens läckraste receptbok i födelsedagspresent här om året, och då menar jag verkligen läcker. Ni vet så där så att det börjar vattnas i munnen. Men det är ett problem med recept, många av dem faktiskt, att det ska vara en massa ingredienser som jag inte har hemma. Och när jag vill baka då ska jag göra det nu och inte efter att jag ha sprungit i väg till mataffären. Bakning ska för mig ske spontant utan minsta lilla planering. Då är det som allra roligast. Men tyvärr så gör det att jag sällan har alla ingredienser hemma för de där mer avancerade recepten. Så därför exprementerar jag lite själv. Ibland blir det bra och ibland sämre. Och recepboken, den använder jag mest till att dregla över (helt kalorifritt faktiskt) och önska att jag också kunde baka så fina och läckra smaskigheter.

I dag är jag riktigt nöjd med både matbröd och muffins. Riktigt goda faktiskt. Kanelbullarna följer vanligt recept, men är förstås alltid så där underbart goda. Jag skulle välja nybakade kanelbullar hundra gånger före bakelser och tårta.

Men även om bakningsresultatet blev jättegott kan jag inte skryta med att jag är särskilt duktig bagare. Det är inte vackra alster som jag producerar. Och muffinsarna (vad heter muffins i bestämd form plural egentligen???) blev aningens brända, men trots det goda. Jag får lov att använda mig av mammas ord, "det ska synas att det är hembakt". Och som ni kan se av bilderna så gör det verkligen det. Men gott, alldeles för gott, var det i alla fall, om jag får lov att säga det själv.












Städat var det här

Jag känner mig synnerligen nöjd med måndagen. Otroligt nog lyckades jag faktiskt städa utan att återigen skjuta upp det. Och fast det är jättetrist att städa så är det inte så pjåkigt när man väl kommer i gång. Kanske inte superkul förstås men väl så roligt när man ser resultatet efteråt. Och extra bra blev det när jag lyckades släpa ner cykeln och en massa annat skräp (egentligen inte skräp men saker jag inte får plats med i lägenheten just nu och som jag verkligen vill spara till bättre tider) till källarförrådet. Är det inte härligt när man får ett andningsrum i en lägenhet, det var i alla fall så det kändes när prylarna försvann.

Jag hann tyvärr inte dammtorka i dag, så det får bli i morgon. Det är verkligen något som är tråkigt. Och så ska jag fixa med mina nya gardiner till sovrummet, de måste kortas. Och fixa till hallen nu när jag äntligen lyckats montera min nya klädhängare (som tyvärr inte blev så snygg som jag hade hoppas, men kanske tar den sig bättre ut när den kommer på sin rätta plats).

Kvällen avslutades med middag i Valbo köpcentrum. En kompis från Sundsvall skulle till Borlänge och passerade därför Gävle. Verkligen jättekul att träffa henne. Jag önskar att fler av mina bekanta hemifrån skulle passa på att svänga in till Gävle när de passerar. De är alltid trevligt att träffa någon hemifrån.




Dageen avslutades i soffan framför tv:n. Kändes särskilt välförtjänst när jag har städat hela dagen. Troy tycks däremot inte vara lika säker på att matte förtjänat vilan. Lite mer lek med vovven hade nog behövs innan soffan hägrade.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0