Adjö 2008 - Välkommen 2009
Till er alla från Troy och Veronica, en riktigt trevlig nyårsafton och
GOTT NYTT ÅR!
Bild från www.fotoakuten.se
Bild från www.fotoakuten.se
Jobbångest
Söndagmorgon. Än en gång lät Troy mig sova riktigt länge. Härligt. Så efter en morgonpromenad sitter jag nu här och slöar lite, har ännu inte ens ätit frukost. Jag känner att jobbångesten kryper på allt mer. Varför måste jag förstöra denna vackra vinterdag med att oroa mig för att jobba i morgon. Och jag ska ju faktiskt bara jobba en dag innan jag är ledig igen. Tänkte vara ledig på tisdag bara för att för att förlänga nyårshelgen något. Redan den andra januari börjar ju h... och för de som inte vet vad det är kan jag berätta att det är årsbokslutet. Detta innebär att jag jobbar sex dagar i rad, trots helger, och att jag de flesta av dessa dagar är alldeles ensam på jobbet. Tråkigt, tråkigt, tråkigt! Försöker trösta mig med att det är det sista bokslutet jag gör på det här stället, men det fungerar tyvärr inte. Jag är ändå lika less att gå och göra bokslutet.
Bäst att rycka upp sig själv nu. Jag får inte förstöra en sådan vacker dag. Man ska leva som det inte finns någon morgondag, eller hur? Sluta oroa sig och leva här och nu :)
Ha en trevlig söndag!
Bäst att rycka upp sig själv nu. Jag får inte förstöra en sådan vacker dag. Man ska leva som det inte finns någon morgondag, eller hur? Sluta oroa sig och leva här och nu :)
Ha en trevlig söndag!
Årets sista fototriss
Så var det dags för fototriss än en gång. Denna gång är det lite av favorit i repris som gäller. Deltagarna i veckans fototriss kan välja en av tre tidigare teman, "Genom", "Trekantigt" och "Kroppsdelar". Men eftersom jag ännu inte kommit igång med fototriss när dessa teman var aktuella är det helt nya för mig. Det blev kroppsdelar som lockade mig mest.
Som vanligt hittar ni fler bilder på veckans tema här.
Ett par fötter svalkas i det skummande havet. Sommar, vad du är saknad!
Ett par blåa ögon, inte så mycket att tjata om :)
Kroppsdelar för både hund och människa. Aj, vad han bits!
Som vanligt hittar ni fler bilder på veckans tema här.
Ett par fötter svalkas i det skummande havet. Sommar, vad du är saknad!
Ett par blåa ögon, inte så mycket att tjata om :)
Kroppsdelar för både hund och människa. Aj, vad han bits!
Lat, lat, lat...
men härligt, härligt, härligt. Där har ni orden som sammanfattar min dag idag, första lördagen efter jul. Inga måsten, inga släktmöten, ingen shopping utan bara vara. Vad kan man annat säga än helt enkelt bara allt för underbart. Man skulle ha haft fler av sådana här dagar. Troy och jag sov ända fram till tio i morse (och Troy klarade sig utan att kissa inne, toppen eller hur?). Sedan ut med hunden och därefter frukost för både mig och Troy. Jag intog min frukost uppkrupen i soffan tittande på någon gammal Askungeliknande film på TCM. Kanske inte den allra bästa filmen men perfekt en sådan dag som det här. Senare under dagen iväg till mamma för att käka. Underbart att bli så bortskämd. Och Troy fick lite utlopp för all den inneboende energi som tycks finnas i en liten valpkropp. Tyvärr kanske pappa Viggo inte uppskattade besöket lika mycket. Den stackarn får inte vara i fred för sin busiga lilla pumison.
I kväll har här tittats på Körslaget. Jag kan kanske inte påstå att det är mitt absoluta favoritprogram. Ska jag vara ärlig så tycker jag att det känns lite tråkigt och långt. Men man måste ju givetvis kolla hur det går för Sundsvallskören och LaGaylia. Och jippi, de klarade sig kvar :)
Här är nu lite bilder hur det ser ut när vi sitter och slappar i soffan framför tv:n. Eller rättare sagt när Troy slappar. Matte vill inte vara med på bild mer än nödvändigt :)
Efter all dagens bus och bitning börjar tröttheten krypa över en liten pumivalp. Gäsp, gäsp.
Hmm, vilken sovställning ska man använda. Känns det här skönt tro?
Om nu bara matte kunde sluta med det där blixtrande. Fattar hon inte att små pumivalpar behöver sin sömn för att växa och orka med mer bus och bitande (man måste ju bita så mycket som möjligt innan valptänderna försvinner).
I kväll har här tittats på Körslaget. Jag kan kanske inte påstå att det är mitt absoluta favoritprogram. Ska jag vara ärlig så tycker jag att det känns lite tråkigt och långt. Men man måste ju givetvis kolla hur det går för Sundsvallskören och LaGaylia. Och jippi, de klarade sig kvar :)
Här är nu lite bilder hur det ser ut när vi sitter och slappar i soffan framför tv:n. Eller rättare sagt när Troy slappar. Matte vill inte vara med på bild mer än nödvändigt :)
Efter all dagens bus och bitning börjar tröttheten krypa över en liten pumivalp. Gäsp, gäsp.
Hmm, vilken sovställning ska man använda. Känns det här skönt tro?
Om nu bara matte kunde sluta med det där blixtrande. Fattar hon inte att små pumivalpar behöver sin sömn för att växa och orka med mer bus och bitande (man måste ju bita så mycket som möjligt innan valptänderna försvinner).
En sårad själ ut i periferin
Varför? Jag undrar bara varför? Varför måste folk såra varandra? Vad är som gör att vissa människor verkar ha ett behov av att såra andra? Är det bara tanklöshet eller ligger det något annat bakom? Är det ett behov av att sätta sig själv i centrum som gör att man knuffar ut personer i periferin? Personer som inte vill annat än väl. Personer som nu mår uruselt och känner sig svikna. Personer som nu nått en känsla av värdelöshet och tycker sig vara oönskade. Jag kan givetvis förstå att det kul och spännande med nya personer i sitt liv, vem skulle inte tycka det? Naturligtvis skulle jag göra det, det är alltid roligt att lära känna nya människor. Men nya personer behöver väl inte betyda att man automatiskt måste utsluta de gamla bekantskaperna, de som känt en kanske hela ens liv. Varför ersätta gammalt med nytt? Kan nytt och gammalt inte verka tillsammans? Tydligen inte. Det är ledsamt och tufft att se någon i ens närhet känna sig så sårad och ledsen och inte riktigt veta vad man ska säga som tröst. Så bara ett litet tips till er därute, tänk er för innan ni raderar ut de gamla bekantskaperna och traditionerna. Tänk på att folk som bryr sig om er kanske kan bli sårade. Och tänk också på att en dag kanske ni behöver de gamla bekantskaperna och då är de helt enkelt inte längre kvar. Få människor sitter troget och väntar på att någon som sviket dem ska komma tillbaka. Även sårade människor går vidare och väljer bort de sårande. Så därför, öppna upp era hjärtan till nya bekantskaper men släng inte ut de gamla. Hjärtat är stort nog att rymma dem alla. Kom ihåg det!
Ut i ruschen
Julhelgen börjar gå mot sitt slut, fast jag väljer att räkna in inkommande helgen i själva julhelgen bara för att förlänga den här varma härliga julkänslan.
Julen har som vanligt varit toppen, god mat, trevligt sällskap och en massa julklappar. Vad mer kan man överhuvudtaget begära? Som sagt härliga julklappar, men allra gladast blev jag nog åt min kompis som nu står framför julgranen. Kompisen lystrar nu till namnet Knut och är en dryga halvmeter lång tomte i trä. Jag älskar honom redan, han är så fin. Skulle vilja ha honom framme året om, men det skulle kanske bli lite väl uppenbart att jag har tomtar på loftet i såfall. Nej, till tjugonde knut lär nog tomten Knut också åka ut ;). Men fin är han, eller hur?
Nu ska jag ut i rearuschen för att göra av med julklappspengarna. Tyvärr blir det inget så där jätteroligt måste jag erkänna. Men ytterst välbehövligt, framför allt med tanke på att jag har hund. Ett dammsugarinköp väntar. Kanske slipper man se allt hår på golvet efter dammsugning nu. Nuvarande är faktiskt ganska värdelös. Med tanke på hur tråkigt det är att dammsuga vill man ju iaf ha ett bra resultat efter slitet.
Hoppas ni får en bra Annandag jul :)
Min nyfunna vän, tomten Knut :)
God fortsättning på julen
och en riktigt trevlig juldag önskar jag er alla.
Årets julkort
Jag skulle tro att de som jag skickat julkort åt i år har fått dem nu så jag förstör ingen överraskning om jag visar dem i här på bloggen. Givetvis är temat Troy på alla julkorten, vad annars. Om ni tänker er korten vikta på mitten så förstår ni hur de kort jag skickade ut såg ut.
Valpdags
Dags för några bilder på Troy :)
Fototriss i juletider
Jag ovanligt sent ute, var inte riktigt säker på om jag tänkte vara med i veckans fototriss, men... givetvis kunde jag inte låta bli. Och för ovanlighetens skull bidrag jag med alldeles färska bilder. Inga arkivbilder denna vecka. Känner mig nästan lite stolt ;).
Veckans uppdrag är "Mina små juldetaljer 2008". Uppdraget går ut på att fotografera något som är jul just här och nu. Men... Det det är inte hela motivet som skall fotograferas utan en närbild på en liten detalj av motivet. Så här kommer min "juliga" bilder. Håll till godo.
Och som vanligt hittar ni fler bilder på samma tema här.
Jag har ännu inte klätt julgranen, det väntar i morgon kväll, förhoppningsvis :). I år tänkte jag försöka att för ovanligheten skull bryta något mot traditionen och testa något nytt i granen. Jag har satsat på röda glänsande pärlor. Eftersom jag älskar pärlhalsband så tänkte jag att det kan nog bli snyggt i granen. VI får väl se hur det blir med det. Pärlorna är iaf supersnygga.
Pärlorna låg i små söta förpackningarna när jag köpte dem. Jag tyckte dessa små paket var så härligt julsöta att jag faktiskt använde dessa på ett av de julkort jag skickade ut i år.
Eftersom jag ännu inte fått fram alla julprydnader var det lite ont om fotoobjekt. Men så kom jag och tänka på julklapparna jag slog in i går kväll. Till vem paketet är och vad det innehåller tänker jag dock inte avslöja. Vissa hemligheter måste man alla ha :)
Veckans uppdrag är "Mina små juldetaljer 2008". Uppdraget går ut på att fotografera något som är jul just här och nu. Men... Det det är inte hela motivet som skall fotograferas utan en närbild på en liten detalj av motivet. Så här kommer min "juliga" bilder. Håll till godo.
Och som vanligt hittar ni fler bilder på samma tema här.
Jag har ännu inte klätt julgranen, det väntar i morgon kväll, förhoppningsvis :). I år tänkte jag försöka att för ovanligheten skull bryta något mot traditionen och testa något nytt i granen. Jag har satsat på röda glänsande pärlor. Eftersom jag älskar pärlhalsband så tänkte jag att det kan nog bli snyggt i granen. VI får väl se hur det blir med det. Pärlorna är iaf supersnygga.
Pärlorna låg i små söta förpackningarna när jag köpte dem. Jag tyckte dessa små paket var så härligt julsöta att jag faktiskt använde dessa på ett av de julkort jag skickade ut i år.
Eftersom jag ännu inte fått fram alla julprydnader var det lite ont om fotoobjekt. Men så kom jag och tänka på julklapparna jag slog in i går kväll. Till vem paketet är och vad det innehåller tänker jag dock inte avslöja. Vissa hemligheter måste man alla ha :)
Google, suverän översättare, eller...
Jag brukar ibland använda Googles översättningstjänst när jag behöver hitta ett visst ord på engelska och orkar inte masa mig upp för att hämta en ordbok. Upptäckte idag att man kunde ange en adress för översättning så jag tänkte jag skulle kolla hur min blogg skulle bli på engelska. Här är den engelska versionen av mitt förra blogginlägg, så som Google föreslår det. Vad tycker ni, blev det inte suveränt???
Nu ska jag gå och slänga alla min lexikon. Varför använda sådana när man har denna fantastiska möjlighet :)
Date: 2008-12-20 | Time: 11:37:08 a.m.
You can never believe it, but I went and put me at nine o'clock last night and slept in almost 12 hours. Rena pensioner may be said! Imagine that I go to bed nine o'clock on a Friday evening. I, which is the worst kind of nocturnal. And I feel quite sad to sleep away the week's absolute best moment: (. But it was definitely not to stay awake. I have been so jättetrött throughout this week and on coffee and lunch breaks, I have often slumbering for something to at hurricane work. And last night, it was simply not longer. At niotiden I was so tired and so cold that I couldn 't more. I thought I would creep down in bed and watch the TV I have in there. But I do not he much more than turn on the TV before I apparently fell asleep. lucky I suspect that this could be done and turned on the TV sleep otherwise have been on the well all night. And I managed to sleep almost right up until half nine in the morning. And if Troy had not woken up quite sprightly and started to climb over my head, I had probably slept yet. But it is perhaps fortunate that he woke me up. I have too much that needs to be fixed by today. Now wait a little next purchase before Christmas.
Hope you get a toppenfin day in the middle of all julstress:)
Nu ska jag gå och slänga alla min lexikon. Varför använda sådana när man har denna fantastiska möjlighet :)
Date: 2008-12-20 | Time: 11:37:08 a.m.
Pensionärsmanér Pensioners style
You can never believe it, but I went and put me at nine o'clock last night and slept in almost 12 hours. Rena pensioner may be said! Imagine that I go to bed nine o'clock on a Friday evening. I, which is the worst kind of nocturnal. And I feel quite sad to sleep away the week's absolute best moment: (. But it was definitely not to stay awake. I have been so jättetrött throughout this week and on coffee and lunch breaks, I have often slumbering for something to at hurricane work. And last night, it was simply not longer. At niotiden I was so tired and so cold that I couldn 't more. I thought I would creep down in bed and watch the TV I have in there. But I do not he much more than turn on the TV before I apparently fell asleep. lucky I suspect that this could be done and turned on the TV sleep otherwise have been on the well all night. And I managed to sleep almost right up until half nine in the morning. And if Troy had not woken up quite sprightly and started to climb over my head, I had probably slept yet. But it is perhaps fortunate that he woke me up. I have too much that needs to be fixed by today. Now wait a little next purchase before Christmas.
Hope you get a toppenfin day in the middle of all julstress:)
Pensionärsmanér
Ni kan aldrig tro det, men jag gick och la mig kl nio igår kväll och sov i nästan 12 timmar. Rena pensionären får man säga!!! Tänk att jag går och lägger mig klockan nio en fredagkväll. Jag som är värsta sortens nattmänniska. Och det känns också ganska trist att sova bort veckans absoluta bästa tidpunkt :(. Men det gick definitivt inte att hålla sig vaken. Jag har varit så jättetrött hela den här veckan och på fika- och lunchraster har jag ofta slumrat till något för att överhuvudtaget orka jobba. Och igår kväll gick det helt enkelt inte längre. Vid niotiden var jag så trött och så frusen att jag orkade inte mer. Tänkte jag skulle krypa ner i sängen och kolla på den tv:n jag har därinne. Men jag han inte mycket mer än att slå på tv:n innan jag uppenbarligen somnade. Tur att jag misstänkte att detta kunde ske och slog på tv:ns insomningsfunktion annars hade den väl stått på hela natten. Och jag lyckades sova nästan ända fram till kl halv nio nu på morgonen. Och om Troy inte hade vaknat alldeles pigg och börjat klättra över mitt huvud hade jag säkerligen sovit ännu. Men det är nog kanske tur att han väckte mig. Jag har alldeles för mycket som måste fixas med idag. Nu närmaste väntar lite inköp inför julen.
Hoppas ni får en toppenfin dag mitt i alla julstress :)
Hoppas ni får en toppenfin dag mitt i alla julstress :)
Proppmätt
Sitter just nu jäser framför tv:n. Har varit på julbord med jobbet ikväll och som vanligt vid julbord har jag nu förätit mig. Det var jättegott medan det varade men just nu önskar jag att jag låtit bli åtminstone hälften. Suck och stön vad jag är mätt :(
Härligt med helg imorgon eller hur? Jag är så trött och skulle behöva sova 24 timmar i sträck men så mycket sömn får det faktiskt inte bli i helgen. Har alldeles för mycket att göra här hemma för att kunna sova bort helgen.
Jag vet att jag har varit dålig att uppdatera bloggen den här veckan. Men jag lovar bättring. Men inte just nu, jag är så trött och allt jag vill är att gå och lägga mig.
Sov gott så syns vi morgon :)
Härligt med helg imorgon eller hur? Jag är så trött och skulle behöva sova 24 timmar i sträck men så mycket sömn får det faktiskt inte bli i helgen. Har alldeles för mycket att göra här hemma för att kunna sova bort helgen.
Jag vet att jag har varit dålig att uppdatera bloggen den här veckan. Men jag lovar bättring. Men inte just nu, jag är så trött och allt jag vill är att gå och lägga mig.
Sov gott så syns vi morgon :)
Lyckan kommer...
Jag har insett en sak, en riktigt viktig sak. Just nu känner jag mig verkligt lycklig. De är nog evigheter sedan jag kännt verklig lycka senast men nu har känslan faktiskt infunnit sig. Egentligen är det ganska oförstående varför denna lyckokänsla dykt upp just nu. Just nu när jag står i begrepp att lämna det trygga och kasta mig ut i det okända. När jag står inför en framtid som antagligen är allt annat än säker. Jag borde inte vara lycklig, jag borde kanske hellre vara förtvivlad. Men tack och lov så känns förtvivlan långt bort, längre bort än att jag överhuvudtaget ska kunna ana den. Ur lyckan hoppas jag kunna hämta den styrka som behövs för att med kämpaglöd ta itu med den tid som väntar. Jag har efterfrågat förändring men inte lyckats skapa den möjligheten men nu, nu är chansen till något nytt helt plötsligt här. Vad det nya är återstår att se men jag hoppas och tror på det bästa. Lycken kommer och jag hoppas verkligen inte att lyckan går, inte än på länga vägar. Jag tycker att efter all denna grubblande tid är jag värd denna underbara känsla. Jag har väl kanske inte direkt vara deprimerad tidigare men jag har inte heller varit lycklig. Jag har levt in värld som mer varit ett intet, varken deprimerande eller lycklig, utan en grå tråkig massa med få eller inga framtidsvisioner, bara drömmar som kännts ogenomförbara. Nu har jag chansen att vara min egen lyckas smed. Jag tror på framtiden och jag tror på mig själv, kanske viktigaste av allt. Lyckan kommer. Lyckan stannar?
Blogg awards
Kan ni tänka er, jag har fått en blogg award. Kul va? Det är lillalill som ger mig den äran :). Vad som nu åligger mig är att utse sju andra bloggare som jag vill ge denna utnämning. Och vad passar bättre än att utse de bloggar som jag regelbundet läser och uppskattar extra mycket :). Bloggarna så får utmärkelsen är enligt följande:
Fototriss, igen
Så var det söndag och dags för en av veckans favoriter, fototriss. Veckans tema är naturligt runda former. Det ska inte vara runt skapat av människan. Det här temat tilltalar mig och det finns ett och annat runt i mitt fotoarkiv. Jag hade några härliga bilder jag tänkte visa men tyvärr, inte naturlig rundhet. Så jag valde de här tre bilderna i stället.
Och som vanligt så hittar ni fler bilder på veckans tema här.
Några runda rönnbär som minner om den gångna hösten.
Visserligen inte en klotrund sten, men ändå med runda former. Min absoluta favoritsten, bär den i jackfickan för att påminna mig om sol, strand och semester när vardagsstressen kryper nära inpå.
Hade egentligen tänkt mig en blombild här men tyckte istället att Troy förtjänade en plats här på fototriss. Något rundare och godare än en liten valp finns det väl ändå inte. Och räcker inte det får väl istället Troys söta svarta nos representera rundheten i stället.
Och som vanligt så hittar ni fler bilder på veckans tema här.
Några runda rönnbär som minner om den gångna hösten.
Visserligen inte en klotrund sten, men ändå med runda former. Min absoluta favoritsten, bär den i jackfickan för att påminna mig om sol, strand och semester när vardagsstressen kryper nära inpå.
Hade egentligen tänkt mig en blombild här men tyckte istället att Troy förtjänade en plats här på fototriss. Något rundare och godare än en liten valp finns det väl ändå inte. Och räcker inte det får väl istället Troys söta svarta nos representera rundheten i stället.
Ännu en kväll med trevligt sällskap
Kvällen har tillbringats i sällskap med min underbara släkt. Min morbror fyllde år och vi var ditbjudna på födelsedagskalas. Supergod mat och en underbar tårta, och som grädde på moset en massa godis att knapra på. Extra kul att för första gången träffa kusinens pojkvän. Verkar vara en mycket trevlig kille, så vad kan man säga till kusinen annat än grattis till "fyndet" och lycka till :). Och han gjorde det riktigt bra som stod ut en hel kväll, till på köpet en fredag när kanske en massa annat nöje lockade, med vår "surriga" men i mina ögon helt fantastiska släkt :).
Troy var också med på kalaset. Jag har varit dålig på att lämna honom ensam och tror inte han hade varit så pigg på att stanna hemma hela långa kvällen. Troy uppförde sig absolut exemplariskt. Han är forfarande ganska blyg och blir därmed också väldigt lugn och är inte minsta problem att ha med sig. Han håller sig mest i närheten av mina fötter. Men allt vad kvällen led blev han modigare och modigare och tillät att alla klappade honom där han låg.
Det enda tråkiga med kvällen var att jag missade Idol. Efter att ha följt det hela hösten hade det förstås varit kul att se finalen. Men sånt är livet, man kan inte få allt. Vi kollade iaf in de sista skälvande minuterna där allt skulle avgöras så jag vet vinnaren är. Jag kan bara säga "Grattis Kevin", i mina ögon den enda sanna vinnaren. Visst är Alice jätteduktig men ingen går upp emot Kevin. Visst brukar Idol visas i repris någon dag under helgen? Ska försöka kolla in det då. I och för sig lite tråkigt när man vet utgången men kul att se och höra hur de två kombatanterna lyckades under fredagens final.
Nej, dags för Troy och mig att sova lite. Troy sover förstås redan som en stock och ska jag vara ärlig är jag inte heller långt ifrån det stadiumet. Så god natt på er alla och så ses vi i... snart.
En kväll med trevligt sällskap
I kväll har Troy och jag haft mycket trevliga besök. Jessica och Albin (min gudson) har varit och hälsat på för att se Troy. Både Albin och Troy var först lite blyga och försiktiga men medan Albin blev allt mer modigare satt Troy i famnen på mig och bara skakade. Att han ska vara så rädd hela tiden. Han som är så kaxig när han är med mig eller hos mamma och Viggo. Men Albin utforskade nyfiket min lägenhet och är bara allt för söt. Vilken charmknutte :). Min kusin Karolina kom också på besök, hon var nog också allt bra nyfiken på Troy. Jättekul att träffa henne och få uppdatering på allt spännande som tycks hända i hennes liv just nu.
Det var iaf jättetrevligt med besök i kväll och jag hoppas att de alla snart kommer och hälsar på igen :)
Den blyga Troy gjorde iaf lite framsteg när han och jag senare var ute på kvällspromenad. Han lyckades hälsa på två hundar utan att ta skydd bakom mina ben hela tiden. Kanske börjar det sakta vända och blygheten/rädslan går över. Man kan ju alltid hoppas.
Känner starkt att det är dags för en drös med Troy-bilder igen. Håll till godo :)
Även en levnadsglad busig pumivalp kan då och då behöva fundera över livets mening.
Mr Big Ear
Hmm, vad kan ska man hitta på för rackartyg nu då?
Usch vad jag är sur! Matte blev arg och skällde på mig bara för att jag krafsade lite på det nya överkastet. Men varför det, överkast är väl ändå till för pumivalpar? (Visst är det snyggt med en cremefärgad pumi på mitt nya snygga överkast?)
Det var iaf jättetrevligt med besök i kväll och jag hoppas att de alla snart kommer och hälsar på igen :)
Den blyga Troy gjorde iaf lite framsteg när han och jag senare var ute på kvällspromenad. Han lyckades hälsa på två hundar utan att ta skydd bakom mina ben hela tiden. Kanske börjar det sakta vända och blygheten/rädslan går över. Man kan ju alltid hoppas.
Känner starkt att det är dags för en drös med Troy-bilder igen. Håll till godo :)
Även en levnadsglad busig pumivalp kan då och då behöva fundera över livets mening.
Mr Big Ear
Hmm, vad kan ska man hitta på för rackartyg nu då?
Usch vad jag är sur! Matte blev arg och skällde på mig bara för att jag krafsade lite på det nya överkastet. Men varför det, överkast är väl ändå till för pumivalpar? (Visst är det snyggt med en cremefärgad pumi på mitt nya snygga överkast?)
Lussebullar, mums
Igår bakade jag lussebullar. Tänka sig, va? Det var första gången jag bakade i min nya spis. I och för sig lite skrämmande att jag bakar så sällan, jag köpte nämligen spisen i maj. Ska jag vara helt ärlig så jag nog inte bakat på ett helt år. Men nu blev det alltså lussebullar. Jag älskar verkligen lussebullar. Extra kul att jag lyckades baka dem i tid till Lucia i år, vanligtvis brukar jag inte ha bakat sådana förrän dagarna före jul. Tyvärr blev lussebullarna inte så där snarfagra, snarare tvärtom. Undrar varför de blir så skrynkliga? De såg ju inte så när jag stoppade in dem i ugnen. Men strunt samma så länge de är goda och det tyckte jag att de var. Jättegoda :). Och det ska ju synas att de är hemmagjorda, som mamma brukar säga :)
O Helga Natt
Fortsätter på samma tema som i inlägget innan, nämligen O Helga Natt/Oh Holy night. Kollade runt lite på Youtube och hittade en verklig klassiker, nämligen Jussi Björlings version av O Helga Natt. Och ni inte visste det redan så är den helt makalös. Vilken röst den mannen hade! Helt otroligt faktiskt. Lyssnade också på Pavarottis version och även om jag verkligen gillar hans röst så kändes den inte lika bra som Jussis version. Men det är ju förstås min helt egna subjektiva bedömning :)
Passa på och njut av Jussi Björling och O Helga natt iaf :)
Passa på och njut av Jussi Björling och O Helga natt iaf :)
Oh Holy Night
När jag bakade pepparkakor härom helgen så är det alltid tradition för mig att lyssna på julmusik. Men döm av min förvåning och besvikelse inte minst, att jag inte kunde hitta mina älskade julskivor. Jag har överhuvudtaget inte minsta lilla aning vart jag har lagt dem. Så vad gjorde jag i detta desperata läge? Jo, jag svängde in på OKQ8 i Skönsberg och hoppades att de skulle någon bra julskiva. Utbudet var väl kanske inte det största men jag köpte iaf två skivor för 99 kr (billigt och bra), Destiny Child och Celine Dion. Skivorna var väl så där måste jag erkänna, men med ett enda jättestort undantag, Celine Dions version av Oh Holy Night. Till sak hör att det är den julsång som jag gillar allra mest. Att säga att jag älskar den vore en underdrift. Jag gillar den både på engelska och svenska. Celines version är underbar. I bilen fram och tillbaka till jobbet så spelas den om och om igen. Jag kan inte få nog av den. Och ni ska veta en sak, varje gång jag hör den får jag tårar i ögonen. Kan inte förstå varför. Även om jag vanligtvis är ganska gråtmild så brukar jag faktiskt inte gråta när jag hör musik, men varje gången sången når de höga tonerna tränger tårarna fram i mina ögonvrår. Det är väl allt tur att man är ensam i bilen, medpassagerare skulle antagligen tro att det brunnit riktigt för mig, tvinga mig från förarsätet och köra mig till akutpsyk :)
Tänkte iaf att jag skulle bjuda på Celine Dion och Oh Holy Night. Lyssna och njut, det ska iaf jag :)
Tänkte iaf att jag skulle bjuda på Celine Dion och Oh Holy Night. Lyssna och njut, det ska iaf jag :)
Troy i snö
Troy och jag är nu inne igen efter vår fotosession ute i snön. En och annan bild som kanske kan användas till julkort blev det nog iaf. Fast det hade varit roligare om Troy hade haft en tomteluva på huvudet, fast jag misstänker att den skulle ha hängt ur munnen på honom i stället.
Troy låter iaf hälsa att han inte har några planer på att bli fotomodell. Han tyckte snön var alldeles för kall och kunde inte förstå varför han inte fick sitta i mattes famn. Så inte fotomodell alltså, kanske kock istället :) Intresse tycks iaf finnas.
I ur och skur...
Jag känner att jag de senaste veckorna har försummat min blogg. Tyvärr kan jag inte påstå att min inspiration att skriva av mig har varit den allra högsta. Det har funnits andra saker som pockat på min uppmärksamhet och inspiration. Och den främsta av dessa orsaker har förstås varit Troy. Innan Troy kom hem till mig hade jag tänkt att dagligen blogga om våra gemensamma upplevelser så här i valptidens första veckor. Men så har det faktiskt inte blivit, iaf inte i den utsträckning jag räknade med. Jag har faktiskt jättesvårt att koncentrera mig tillräckligt mycket för att samla tankarna kring ett och annat och teckna ner dem här. Särskilt inte när man har världens sötaste valp som ligger bredvid en i soffan sovandes. Det lockar liksom mer att gosa eller busa med mattes gullunge :). Men jag tänkte jag skulle göra ett litet försök här och nu i denna sena timme, som faktiskt inte längre är sen utan mitt på dagen eftersom jag inte skrev färdigt detta när jag började.
Livet med Troy förflyter på ganska bra måste jag säga. Faktiskt betydligt bättre än jag någonsin kunnat tänka mig. Jag gillar verkligen att vara hundägare, det är bara att konstatera. Jag var lite orolig innan att när väl nyhetens behag hade lagt sig att jag skulle ångra mitt köp av hund. Men helt klart inte. Visst är det är tufft ibland, det ska inte förnekas, men denna lilla varelse har väckt sådana starka känslor hos mig. Redan första kvällen med valpen tror jag att jag insåg att det här faktiskt vara mattes lilla gullunge som jag skulle kunna göra allt för. Men det hindrar förstås inte att Troy och jag emellanåt inte är de allra såtaste vännerna. För att nämn ett exempel när vänskapen har starkt prövats kan jag berätta om händelserna under gårdagens sista två skälvande timmar.
Vid tiotiden i går kväll kom Troy och jag in efter en kvällspromenad runt kvarteret. Jag var mycket nöjd med Troy eftersom han för ovanlighetens skull kissade två gånger ute och jag såg därför fram emot att slippa torka kiss inomhus den närmaste tiden. Allt var frid och fröjd och livet som hundägare kändes helt enkelt underbart. Men... man ska aldrig tänka sådana tankar för då blir allt plötsligt tvärtom. Efter att ha sovit en längre stund framför tv:n och piggnat till av en uppfriskande promenad i kvällsmörkret blev det fart på Troy. Låt mig säga så här, "hunden från helvetet" var plötsligt det namn på mattes lille gullunge som snurrade runt i min stackars oförberedda skalle. Troy bet, han bet och nämde jag att han bet? Han bet på soffan och jag sa nej. Han bet på mig, så ont att jag skrev till så grannarna misstänkte säkert misshandel, och jag sa nej. Han bet på fjärrkontrollen. Han försökte stjäla kex från vardagsrumsbordet. Och för allt han gjorde så sa jag nej. Och visst fungerar det att säga nej, iaf något så när, men får han inte göra något så hittar han alltid något annat.Och så höll det på i nästan två timmar innan han till sist utmattad somnade. Och helt plötsligt så var mattes gullunge tillbaka :)
Men trots sådana här mardrömslika scenarier så kan jag inte sluta att tycka om valpen. Visst, just i det tillfällen skulle jag kunna sälja honom till högstbjudande, men sådana tillfällen är ju trots allt ganska få, som tur är. För det mesta busar han på ett lite mindre helvetiskt sätt :)
Just nu ligger han och sover på sötörat :). Vi ska nog strax ge oss ut och försöka fotografera lite julkort. I eftermiddag ska han vara en stund hos mamma och Viggo medan jag ska i väg och käka lite julgröt.
Här är lite bilder på Troy i värsta bustagen:
Bäst att passa på att busa lite med matte när hon fotograferar. Vad kan det här vara för något spännande? En rem till kameran? Vad händer om jag biter i det?
Matte försöker ta ifrån mig remmen. Bus! Dragkamp! Vad kul! Varför ser matte så sur ut när det är så kul!
Matte tror visst att hon kan lura en pumivalp att släppa remmen. Men jag ger mig aldrig, nån sa att det fanns terrierblod i en pumi och det måste man leva upp till och vara tjurig.
Ok då, matte får väl behålla kameran då. Hon såg så sur ut och sa Nej hela tiden. Gillar inte nej, gillar Ja och Duktig hund. Bäst att stjäla filten i stället, man vet aldrig om det kan bli kallt.
Vad tråkigt allt blev. Matte verkar upprörd, lite för upprörd. Tror jag deppar lite.
Livet med Troy förflyter på ganska bra måste jag säga. Faktiskt betydligt bättre än jag någonsin kunnat tänka mig. Jag gillar verkligen att vara hundägare, det är bara att konstatera. Jag var lite orolig innan att när väl nyhetens behag hade lagt sig att jag skulle ångra mitt köp av hund. Men helt klart inte. Visst är det är tufft ibland, det ska inte förnekas, men denna lilla varelse har väckt sådana starka känslor hos mig. Redan första kvällen med valpen tror jag att jag insåg att det här faktiskt vara mattes lilla gullunge som jag skulle kunna göra allt för. Men det hindrar förstås inte att Troy och jag emellanåt inte är de allra såtaste vännerna. För att nämn ett exempel när vänskapen har starkt prövats kan jag berätta om händelserna under gårdagens sista två skälvande timmar.
Vid tiotiden i går kväll kom Troy och jag in efter en kvällspromenad runt kvarteret. Jag var mycket nöjd med Troy eftersom han för ovanlighetens skull kissade två gånger ute och jag såg därför fram emot att slippa torka kiss inomhus den närmaste tiden. Allt var frid och fröjd och livet som hundägare kändes helt enkelt underbart. Men... man ska aldrig tänka sådana tankar för då blir allt plötsligt tvärtom. Efter att ha sovit en längre stund framför tv:n och piggnat till av en uppfriskande promenad i kvällsmörkret blev det fart på Troy. Låt mig säga så här, "hunden från helvetet" var plötsligt det namn på mattes lille gullunge som snurrade runt i min stackars oförberedda skalle. Troy bet, han bet och nämde jag att han bet? Han bet på soffan och jag sa nej. Han bet på mig, så ont att jag skrev till så grannarna misstänkte säkert misshandel, och jag sa nej. Han bet på fjärrkontrollen. Han försökte stjäla kex från vardagsrumsbordet. Och för allt han gjorde så sa jag nej. Och visst fungerar det att säga nej, iaf något så när, men får han inte göra något så hittar han alltid något annat.Och så höll det på i nästan två timmar innan han till sist utmattad somnade. Och helt plötsligt så var mattes gullunge tillbaka :)
Men trots sådana här mardrömslika scenarier så kan jag inte sluta att tycka om valpen. Visst, just i det tillfällen skulle jag kunna sälja honom till högstbjudande, men sådana tillfällen är ju trots allt ganska få, som tur är. För det mesta busar han på ett lite mindre helvetiskt sätt :)
Just nu ligger han och sover på sötörat :). Vi ska nog strax ge oss ut och försöka fotografera lite julkort. I eftermiddag ska han vara en stund hos mamma och Viggo medan jag ska i väg och käka lite julgröt.
Här är lite bilder på Troy i värsta bustagen:
Bäst att passa på att busa lite med matte när hon fotograferar. Vad kan det här vara för något spännande? En rem till kameran? Vad händer om jag biter i det?
Matte försöker ta ifrån mig remmen. Bus! Dragkamp! Vad kul! Varför ser matte så sur ut när det är så kul!
Matte tror visst att hon kan lura en pumivalp att släppa remmen. Men jag ger mig aldrig, nån sa att det fanns terrierblod i en pumi och det måste man leva upp till och vara tjurig.
Ok då, matte får väl behålla kameran då. Hon såg så sur ut och sa Nej hela tiden. Gillar inte nej, gillar Ja och Duktig hund. Bäst att stjäla filten i stället, man vet aldrig om det kan bli kallt.
Vad tråkigt allt blev. Matte verkar upprörd, lite för upprörd. Tror jag deppar lite.
Fototriss, igen
Så var det söndag och dags för veckans fototriss. Veckans tema är siffror. Tyvärr kan jag kanske inte påstå att det är ett tema så lockar mig personligen så där särskilt mycket. Vilket egentligen är mycket konstigt med tanke på att jag är ekonom och brottas dagligen med en massa siffror. Men det är kanske just det som är problemet. Att ständigt mötas av alla dessa siffror kanske gör att jag helt enkelt inte ser siffror som direkta fotoobjekt. Jag blir kanske blind för siffrorna i min vardag och ser dem inte i min jakt efter något intressant att fotografera. Vem vet egentligen? Jag kan dock säga att jag inte lockas av att ge mig ut under söndagen för att leta siffror, jag känner ingen direkt inspiration får jag medge. Men vem vet, eftersom tänkte ge mig ut och fotografera lite tänkbara motiv för julkort i morgon så kanske jag springer på en och annan spännande siffra och skulle det ske så lägger jag ut dem som bonusbilder. Mitt bidrag till fototriss denna vecka har jag dock, efter långt letande, hittat i mitt fotoarkiv. Kanske inte bilder där siffrorna står direkt i fokus, men jag hoppas ni håller till godo iaf :)
Jag måste erkänna att jag är jättenyfiken hur alla andra har tacklat denna uppgift. Jag hoppas att jag ska inspireras av mina "medfototrissare" och se på siffror på annat sätt framöver. Är ni nyfikna på alla andras siffror så kolla här.
Kan detta tänkas vara någon form av solur? Den återfinns iaf utanför fiskemuseumet på Åstön.
Befinner ni er i Fiskardo på Kefaloina i Grekland och inte har någonstans att bo, kan ni alltid prova att ringa detta nummer :)
Är hastigheten på vägen till Skala på Kefalonia bara tre, eller har helt enkelt en nolla försvunnit med åren. Kanske är man extra miljö- och trafiksäkerhetsmedveten i Skala och tillåter bara minimal hastighet, vem vet egentligen :)
Ett steg upp
Jippi! Timrå vann mot Rögle idag. Hela 5-2 till Timrå! Och detta innebär ett steg uppåt i tabellen till plats 9. Och bäst av allt, Timrå passerade Modo. Visserligen med bara ett poäng, men ändå, underbart!!!
Go Timrå!!!
Heja Sundsvall
Vanligtvis brukar jag kommentera här på bloggen när Timrå IK vinner sina hockeymatcher. För den som inte vet kan jag berätta att TIK är mitt favorithockeylag. Men dagens inlägg ska inte handla om Timrå IK. Jag brukar inte direkt intressera mig för hockeyallsvenskan men när jag nyss slökollade in Aftonbladet en sista gång innan sovdags så stötte jag på en rolig nyhet. En nyhet som fick mig att vilja kommentera den. En sportnyhet. Så här är den. Sundsvall hockey slog serieledande Leksand med 1-0 hemma. Kul va?! Sundsvall ligger nu på en femteplats bara två poäng från Malmö på fjärdeplats och fem poäng från trean Växjö och tvåan AIK. Det ser ju riktigt ljust ut faktiskt. Kanske borde jag intressera mig lite mer för Sundsvall hockey. Det är ju trots allt det laget som är laget i stan och inte Timrå (fast de finns ju de som vill flytta TIK till Sundsvall, men jag tycker det ligger bra där det är, Timrå kommun måste ju få ha något eget också). Ok, Timrå kommer nog alltid vara lag nummer ett för mig, men Sundsvall är en god tvåa. Nu spelar ju faktiskt inte lagen i samma serie så det är ju inget som säger att jag inte skulle kunna ha båda lagen som nummer ett. Men just vill jag iaf bara säga en sak:
Grattis Sundsvall Hockey till kvällens seger :)
Grattis Sundsvall Hockey till kvällens seger :)
Bättre slut än början
Tack och lov, dagen slutade på betydligt trevligare sätt än den började. Mitt humör har också gått i rätt riktning allt efter att timme för timme under dagen förflutit. Efter att ha jobbet ett par timmar ikväll begav jag mig hemåt i snöfallet och faktiskt bara njöt. Det ymniga snöfallet gav en mig känsla av lycka. Varje snöflinga som föll fick mig att dra allt mer på smilbandet. Det vara bara allt för underbart och morgonens humördipp var långt borta bakom mig. Är det inte härligt att lite snöfall kan få en att känna så här? Och för att förhöja känslan ännu mer stoppade jag in en cd i bilstereon med 80-tals schlagers och sjöng för allt mina stackars stämband är värda. Är man på humör kan gamla schlagers från barndomstiden som Främling, Diggi-lo-diggi-ley (stavas det så förresten?), Piccadilly Circus och Bra vibrationer lyfta humöret ännu mer, till nästan himmelska höjder. Förstår ni nu hur lycklig jag kände mig i bilen hem i kväll? Jag hoppas att jag åtminstone lyckades förmedla en bråkdel av min lyckokänsla.
Åkte iaf till Ryds Glas i eftermiddag för att kolla om de kunde fixa Snyggis vindruta. Men tyvärr :(. Stenskottet hade vandrat aningens för långt för att kunna åtgärdas och återstår gör nu att byta rutan. Killen som kollade på fönstret tyckte jag skulle köra ett tag till innan jag åtgärdade problemet. Än så länge är det inte i synfältet iaf. Men jag har ju trots allt en ganska ny bil, den är bara 1 ½ år från fabriksny och det retar mig att jag ska måsta dras med detta fel. Varje gång jag sätter mig i bilen och ser sprickan blir jag arg. Och så kan man inte ha det. Men jag ska nog vänta lite med att fixa sprickan, det får bli en kostnad för januari eller möjligtvis februari. Under december finns det så mycket annat som man måste och vill lägga sina sista korvören på.
Efter att jag hade varit på Ryds Glas åkte jag till mamma och hämtade Troy. Jag räknade med att jobba över lite ikväll och kände att jag gärna ville ha sällskap av mattes gullegris. Så Troy fick följa med till jobbet och träffa min kollega Marianne. Som vanligt var ju Troy jätteblyg och ville helst av allt stanna bakom min ben. Men när vi var ensamma kvar blev det annat av. Då toksprang han i korridorerna och bromsade och gled på det hala stengolvet. Han såg för lustig ut. Men så mycket effektivt jobb som jag planerat blev det tyvärr inte, blev allt för distraherad av mattes sötnos. Tur att man inte har med honom på jobbet alla dagar.
Har insett hur väl Troy tycks passa mig. Uppenbarligen är han morgontrött precis som jag, han tar gärna en sovmorgon på helgerna. Och precis som jag tycks han också uppskatta bilfärder. Han sover så gott och så tryggt när matte kör runt med honom. Så vad kan man annat anta än att han gillar bilfärder. Och han tycks t o m stå ut med mattes skönsång under bilfärden. Iaf tycks den inte väcka honom. Eller så sover han helt enkelt för att slippa höra, antagligen är det som gäller :)
Åkte iaf till Ryds Glas i eftermiddag för att kolla om de kunde fixa Snyggis vindruta. Men tyvärr :(. Stenskottet hade vandrat aningens för långt för att kunna åtgärdas och återstår gör nu att byta rutan. Killen som kollade på fönstret tyckte jag skulle köra ett tag till innan jag åtgärdade problemet. Än så länge är det inte i synfältet iaf. Men jag har ju trots allt en ganska ny bil, den är bara 1 ½ år från fabriksny och det retar mig att jag ska måsta dras med detta fel. Varje gång jag sätter mig i bilen och ser sprickan blir jag arg. Och så kan man inte ha det. Men jag ska nog vänta lite med att fixa sprickan, det får bli en kostnad för januari eller möjligtvis februari. Under december finns det så mycket annat som man måste och vill lägga sina sista korvören på.
Efter att jag hade varit på Ryds Glas åkte jag till mamma och hämtade Troy. Jag räknade med att jobba över lite ikväll och kände att jag gärna ville ha sällskap av mattes gullegris. Så Troy fick följa med till jobbet och träffa min kollega Marianne. Som vanligt var ju Troy jätteblyg och ville helst av allt stanna bakom min ben. Men när vi var ensamma kvar blev det annat av. Då toksprang han i korridorerna och bromsade och gled på det hala stengolvet. Han såg för lustig ut. Men så mycket effektivt jobb som jag planerat blev det tyvärr inte, blev allt för distraherad av mattes sötnos. Tur att man inte har med honom på jobbet alla dagar.
Har insett hur väl Troy tycks passa mig. Uppenbarligen är han morgontrött precis som jag, han tar gärna en sovmorgon på helgerna. Och precis som jag tycks han också uppskatta bilfärder. Han sover så gott och så tryggt när matte kör runt med honom. Så vad kan man annat anta än att han gillar bilfärder. Och han tycks t o m stå ut med mattes skönsång under bilfärden. Iaf tycks den inte väcka honom. Eller så sover han helt enkelt för att slippa höra, antagligen är det som gäller :)
Vilken vidrig dag, so far
Idag är jag på ett uruselt humör. Dagen har inte börjat det allra bästa. Efter att torkat kiss efter valpen sex gånger inom loppet av 1 ½ timme kan man lugnt säga att jag är lite less. Och detta trots att jag varit ut med Troy. Många gånger hinner han bara komma in och så kissar han. Visst känner man sig glad? Ska han någonsin bli rumsren??? Men han är duktig och använder tidningarna, även om han inte alla gånger lyckas pricka själva tidningen, och det har också hänt att han markerat vid dörren att han vill gå ut. Men i morse struntade han i allt och det var bara att torka. Vi var väl kanske inte de allra såtaste vänner när vi anlände till mamma och "dagis". Fast jag vet förstås att han bara är en liten valp som inte ännu lärt sig kontrollera sin lilla blåsa, det är bara att torka och se glad ut :)
Värre var det väl egentligen när jag upptäckte stenskottet på Snyggis vindruta. Märkte igår att jag fick ett stenskott, dock ett litet, det hände där motorvägen börjar. Trodde inte att det skulle bli något för att jag har fått större smällar tidigare utan minsta lilla skråma. Men så tur hade jag förstås inte idag. Stenskottet tog precis i kanten av rutan och har sedan vandrat ca sex centimeter inåt rutan. Pratade med Ryds glas idag och de trodde att detta kunde vara för mycket för att laga och att jag kanske måste byta rutan. Ska åka och visa upp rutan idag kl 14. Undrar vad självrisken blir för detta? Självrisken är 35% av kostnaden och minst 1000 kr. Undrar hur mycket en ny ruta kan tänkas kosta? Är väl så typiskt att detta händer en månad när man så väl behöver minsta lilla korvöre. Tänk om man kunde få tag i den bil som gjorde det och stämma den jä... Fast det är väl kanske tur att man inte kan det, det finns ju en risk att man varit skyldig till stenskott på någon annans bil också förstås. Det vet man ju aldrig. Jag hoppas förstås inte.
Så nu förstås ni varför jag är på så uruselt humör. Hoppas att resten av dagen går bättre! Någon som har något kul att berätta för att muntra upp mig :)
Värre var det väl egentligen när jag upptäckte stenskottet på Snyggis vindruta. Märkte igår att jag fick ett stenskott, dock ett litet, det hände där motorvägen börjar. Trodde inte att det skulle bli något för att jag har fått större smällar tidigare utan minsta lilla skråma. Men så tur hade jag förstås inte idag. Stenskottet tog precis i kanten av rutan och har sedan vandrat ca sex centimeter inåt rutan. Pratade med Ryds glas idag och de trodde att detta kunde vara för mycket för att laga och att jag kanske måste byta rutan. Ska åka och visa upp rutan idag kl 14. Undrar vad självrisken blir för detta? Självrisken är 35% av kostnaden och minst 1000 kr. Undrar hur mycket en ny ruta kan tänkas kosta? Är väl så typiskt att detta händer en månad när man så väl behöver minsta lilla korvöre. Tänk om man kunde få tag i den bil som gjorde det och stämma den jä... Fast det är väl kanske tur att man inte kan det, det finns ju en risk att man varit skyldig till stenskott på någon annans bil också förstås. Det vet man ju aldrig. Jag hoppas förstås inte.
Så nu förstås ni varför jag är på så uruselt humör. Hoppas att resten av dagen går bättre! Någon som har något kul att berätta för att muntra upp mig :)
