Veronicas funderingar

Så var man hemma igen till fattigdom och elände. Nja, så eländigt är det väl knappast men... jag kan meddela att det råder ett stort eko i min plånbok efter min shoppingorgie i London.

Kom för en stund sen hem efter en nattkörning från Arlanda. Det var kämpigt både före och efter Tönnebro och inte hjälpte fikat där särskilt mycket heller. Men jag klarade mig trots allt utan sömn, framför allt genom att gala som en hes tupp till en massa bra musik i bilen. Borde väl gå och lägga mig nu, det är ju trots allt en och annan timme sedan jag senast sov, men jag är fortfarande upp i varv och känner mig oförskämt pigg. Passar då på att blogga lite.

London är en underbar stad, har definitivt inte ändrat min uppfattning om det efter min fem dagars vistelse där, snarare tvärtom. Det enda negativa är de förb... turisterna, precis sådana som jag, som är precis överallt. Om jag vore Londonbo skulle jag bli alldeles vansinnig på dessa hjorder med turister som stannar mitt i en dörröppning eller blockerar hela ingången till tunnelbanenedgången medan de studerar spårkartan. Men konstig nog är inte londonborna som mig, jag stötte inte på en enda som verkade särskilt irriterad på turisterna. Är de irriterade så har de bra pokerface och döljer känslorna bra.

Vad har jag gjort då? Klassisk sightseeing förstås (trots två tidigare besök i staden), busrundtur, Big Ben och Parlamentet, Westminster Abbey (var t o m med på en kvällsgudstjänst på söndag, mäktigt känsla i denna underbara katedral), Towern (hakade på en makalös bra rundtur med Beefeater), båtfärd på Themsen, The National Museum mm. Och så har jag förstås shoppat, helt underbart med massa rea just nu. Passade även på att besöka favoritbutiken för långbenta varelser som jag, Long Tall Sally, har tidigare bara beställt över nätet så det var kul att kolla in kläderna i verkligheten innan köp. Köpte klänningar, kjol och en underbar höstjacka (med för en gång skull tillräckligt långa ärmar). Köpte en hel del kläder på andra ställen, dock inga märkeskläder, det överlåter jag till dem med en större plånbok än min.

Och så var jag faktiskt också på musikal, det är väl något man bör göra i London? Jag är ingen musikalälskare, långt ifrån faktiskt så tanken var just att man borde just göra det när man är i London. På fredag morgon begav jag mig till Leicester Square för att se vad det fanns för biljetter till utbjudning. Hade väl tänkt att jag gärna hade velat se The Phantom of the Opera men den verkade bara gå måndag till torsdag så det loppet var kört. Valde då istället We will rock you som bygger på Queens musik vilken förstås är jättebra. Men jag var ändå aningens skeptiskt, skulle verkligen musiken vara bra utan Freddie Mercurys speciella röst? Med andan i halsen kom jag inspringande i teatern där musikalen visades, Dominion. Jag hade givetvis råkat ta fel t-banetåg och sedan var det en massa förseningar i trafiken så jag var precis på plats i sista minuten. Det tog inte länge innan jag var helt såld på denna musikal. Sångarna var underbart duktiga och inte en enda gång jämförde jag med Freddie Mercury. Jag ska säga att under vissa låtar så fick jag gåshud, jag rös och blev nästan (glöm nästan) tårögd. Så bra var det! Så när en musikalskeptiker som jag blir så till mig så måste det bara vara en helt fantastisk musikal. Om ni åker till London, se den!!!

Nu tror jag att sömnen börjar krypa över mig. Nu när solen gått upp är det dags för en annan att sova. God natt eller God dag! Det är väl vilket som :)