Som två svampar upp ur marken
Varje dag på lunchen åker jag till Södermalm där Troy tillbringar dagarna hos sin dagmatte (mamma). På promenaden runt kvarteret har jag de senaste månaderna fascinerats av de två nya hus som poppat upp.
För något år sedan stod ett gammalt fallfärdigt hus på den här tomten som man sedan rev. Med spänd förväntan har jag undrat vad vi skulle kunna vänta oss på husfronten. Men aldrig hade jag trott att tomten skulle delas och två hus ersätta ett. Så har nu i alla fall skett. Tidigt i somras restes det första huset högst upp på backen, ett modernt hus med mycket fönster och riktigt läckert. Då trodde vi att hus nummer två skulle gå i samma stil, men tänk så fel man kan ha. Istället blev ett stort tvåvåningshus med källare och något slags annex, kanske ett mer traditionellt hus. Inte heller det ser så pjokigt ut. Men, jag skulle inte kunna tänka mig bo i något av husen hur snygga och lyxiga de än må vara. Och anledningen till det heter tomt, eller kanske bristen på tomt. Ska jag bo i hus, vilket är min högsta dröm på boendefronten, vill jag nog ha grannarna på åtminstone lite längre avstånd än så här.
Men fascinerande är det i alla fall att följa husens uppbyggnad.
