Ett besök i Västerås

Idag blev det en biltur för Troy och mig. Betydligt längre än planerat blev den också. Plötsligt befann vi oss i Västerås, tänka sig. Efter skog vid skog, låg Västerås helt plötsligt framför mig. Som det kan gå.

Tyvärr var vädret inte det allra trevligaste. Regn, regn och åter regn, så vill jag sammanfatta eftermiddagens väder. Troy och jag blev alldeles slaskvåta när vi promenerade runt segelbåtarna vid Mälarens strand i Västerås. Tänk vad härligt om det hade varit strålande solsken istället. Och tänk vad vackra bilder jag hade fått om solen skänkt sin glans över dem. Men vädrets makter är tydligen inget vi styr över. Vilket inte var något jag upptäckte först idag. Nej, det har följt mig från barnsbenen. Precis som för alla andra födda på dessa breddgrader. Man får helt enkelt intala sig själv att vädrets växlighet gör livet spännande. Tänk att vakna varje dag och veta, innan man dragit upp persiennerna, att det åter är en dag i värme och sol. Hmm, lite lockande, eller till och med mycket lockande, måste jag nog trots allt medge att det vore med ett sådant klimat. Men antagligen skulle man inte uppskatta sol och värme om man visste att man hade det för jämnan. Men betydligt mindre andel av "fulvädret" skulle jag helt klart inte säga nej till. Ge oss nu värme. Ge oss sol. Våren är här men var är det efterlängtade soliga och varma vårvädret? Inte var det i Västerås idag i alla fall.

Här är några bilder från Östra Mälarstrand i Västerås.


































Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0