Veronicas funderingar

har jag idag dragit. Idag klockan 13 lämnade jag in terminens sista inlämningsuppgift/tenta. Jag säger bara, tack och lov. Det blev lite av en nattmangling och aningens stressigt för att hinna bli klar. Visst, jag hade förstås kunnat börja tidigare men som vanligt, allt går som på räls och inspirationen är som störst med kniven mot strupen. Tidspress är bästa motivationen. Tyvärr, inser jag att det inte är särskilt nyttigt. Efter en dag som den här känner jag mig verkligen mörbultat. Jag är fysiskt urslut. Men efter att ha tagit en välförtjänst tupplur på soffan en liten stund känner jag att jag är på banan igen.

Berättade jag förresten om presentationen vi hade i måndags? Jag måste faktiskt säga att jag börjar bli ganska duktig på muntliga presentationer, iaf med mina mått mätt. Och det är egentligen inte särskilt obehagligt heller, tänka sig. Att säga att det är jätteroligt är kanske att överdriva, men det är det är faktiskt inte så tokigt. Och jag börjar lära mig att improvisera allt mer också, jag behöver inte följa ett manuskrift till punkt och pricka. Vad skönt det känns! Och tänk vad nyttigt det faktiskt är med träning. Det är så man lär sig uppenbarligen. Practice makes perfect!