En händelserik dag
På tisdag kväll deppade jag ihop rejält. Ingenstans att bo 1 februari och ingen fungerande datorn. Kan man inte bli deppig för mindre??? Men tänk hur allt kan ändras på bara mindre än 24 timmar.
Idag (ja, ja, jag vet att det är igår vid den här tiden på dygnet men väljer att strunta i det) ringde de från Gavlegårdarna (Gävles kommunala bostadsbolag) om den lägenhet som jag hade önskat. Och kan ni tänka er? Jag fick lägenheten, trots den korta tid jag tillbringat i bostadskön. Nu är ju inte Gävle Stockholm förstås. Men många lägenheter var det jättelånga köer till så det här kändes som ett fynd. Nu får vi väl se om det verkligen är ett fynd. Jag har ju faktiskt inte sett lägenheten. Jag har helt enkelt inte haft tid eller möjlighet att åka ner till Gävle för att titta på den. Men hur hemsk kan den vara? Tak, fyra väggar och lås på dörren lär den väl iaf ha. Och förhoppningsvis ren. Annars får jag väl "pynta upp" lägenheten efter bästa förmåga. Och inte att förglömma, det är ju en hyrelägenhet. Och har man en sådan kan man klaga till hyresvärden, kanske inte alla gånger med lyckat resultat men ändå :) Jag väljer iaf att tro att det här kommer att bli toppenbra!
Ja visst ja, jag har inte berättat var den ligger. Håll i er nu! Från och med 1 februari hittar ni mig i en tvåa i Brynäs, tänka sig. Hur ska det gå att vara Timråit i Brynäs kan man kanske undra. Nåja, det ska nog bra. Brynäs Hockey kommer redan nu som nummer två för mig. Men TIK rules forever, eller något sådant :)
Om ni bara visste hur lätt det är för mig att blogga i kväll jämfört med tidigare. Markören hoppar inte längre hej vilt mellan raderna. En sådan oerhörd lättnad. Inga fler "jag tror jag blir vansinnig" hörs i mitt vardagsrum. Orsaken är enkel, men dyr. Efter den senaste tidens strul med min bärbara dator har jag nu köpt en ny pc. Den här gången blev det en stationär dator. Visst den tar lite plats (men inte på långa vägar så mycket som när jag senast hade en sådan) men det är härlig känsla måste jag medge. Tangentbordet är rent ut sagt underbart att använda och vi ska inte ens nämna hur superduper (tjusigt ord, va?) det är att ha en stor skärm. 22 tum jämfört med den bärbaras 15 är ofattbart. Efter en några dagars datorelände känner jag mig på datortoppen igen :). Life is good, skulle man kunna säga. Jag hoppas dock att jag kommer att få hjälp att fixa den gamla datorn igen. Det är aldrig fel att kunna ha en extra bärbar dator att ta med. Framför allt när man åker till stugan och vill vara uppkopplad även där (vilket jag självklart alltid vill).
