Veronicas funderingar

Mina nässelutslag tycks inte vara nässelutslag utan i stället vattkoppor. Det är ganska säkert att jag har drabbats av just vattkoppor. Japp, ni läste rätt, vattkoppor. Här är man nu 35 år och drabbas av en barnsjukdom. Så det kan bli.

Det sägs att vattkoppor är värre när man är vuxen men än så länge är det inte så farligt. Visst, jag tycks ha fått feber i kväll och känner mig ganska krasslig men det är inte värre än en vanlig förkylning. Men dock med ett gigantiskt undantag, kliandet. Jag kan säga så här, det var inte många timmar jag sov i allt. Jag provade allt t o m byta rum. Till sist hittade jag tuben med kortison och då blev det aningens bättre. Idag har jag varit i kontakt med vårdcentralen och fått Tavegyl utskrivet som ska lindra klådan. Jag hoppas verkligen på tabletterna så att jag kan få lite sömn i natt. 

Förresten, helt pigg är jag nog trots allt inte. Detta inlägg har tagit timmar att skriva, skriver några ord och sedan urslut. Men nu är det iaf gjort :)